Oss självplågare emellan
Varför måste världens alla självhjälpsböcker handla om mig? Den frågan dök upp när jag började läsa Mia Törnbloms "Självkänsla nu".
Visserligen har jag bara läst sammanlagt tre självhjälpsböcker – men jag tycks vara huvudpersonen i dem alla. (Lite tragiskt med tanke på att den första var Dr Phils Relationsakuten och den andra en bok om stress.)
Vad är det då som är så speciellt med just denna bok? Jo, trots att jag bara har tagit mig till sidan 76 känner jag mig redan som en bättre människa. Jag har vid åtminstone två tillfällen uppriktigt glatts med andra människor som har fått beröm på ”mitt” område utan att tänka: ”Jävlar! Nu måste jag göra samma sak, fast bättre.” Och det måste ses som ett stort framsteg för en självplågare av min kaliber.
Jag har till exempel sålt vykort på gatan för 44 000 kronor, sprungit halvmaraton på 1,51 och gått journalisthögskolan för syns skull. Allt för att bevisa att jag kunde.
En av bokens övningar är hur som helst att skriva ner tre saker som man har gjort bra under dagen och ytterligare tre saker man är tacksam för. Här kommer mina…
Bra i går: Lagade god middag till Henrik. Tog en lååång promenad. Gullade med kollegans hund trots att den luktar illa.
Tacksam för: Underbar sambo som står för nästan all matlagning! Att vara fast anställd på ett jobb jag tycker om. Att det vankas syskonbarn i oktober.
I och med detta vill jag slå ett slag för att sänka kraven och börja uppskatta det vi faktiskt har. Så sätt genast i gång med dina egna listor. Annars blir det fyra imorgon…