Den inträffade på prisutdelningen av Årets marknadsförare i Östergötland. Vi var nominerade och vann inte. Men det är inte det som är det skandalösa. 

Segrade gjorde i stället projektet Fjärde storstadsregionen. (Fortfarande är allt helt i sin ordning.) Upp på scenen skred de lyckliga vinnarna; tre gubbar och en ung tjej. Det tackades, delades ut statyetter och fotograferades. Men nu börjar det – håll i dig.

Plötsligt säger kvällens moderator: ”Nu ska vi ta en bild på bara gubbarna!” Varpå tjejen, som faktiskt var projektledare, började protestera högljutt och ställde den självklara frågan – varför då?
”Jo, för att fotograferna har bett om det”, svarade moderatorn.
Jag sneglade på fotograferna – två ännu yngre tjejer – och undrade stilla: kan detta vara möjligt?

Därefter tog helt sonika moderatorn statyetten ur tjejens hand och räckte över den till en av gubbarna. Slutsats: Statyetten var viktigare än projektledaren. Men när han sedan vände sig om för att dessutom ta blombuketten ifrån henne blev det för mycket.
Krampaktigt höll hon fast om stjälkarna och vägrade att släppa den ifrån sig. (Bra gjort!)
Då blev hon i stället ombedd att gå ner från scenen…

Värst av allt var att ingen – förutom hon själv – ifrågasatte spektaklet. Varken hennes kollegor, moderatorn, eller vi som bevittnade eländet. För mig hade hon gärna fått vara ensam på bilden. Det är tillräckligt med gubbar i tidningarna ändå.