I Ale vill man ha en snabb central uppgörelse — så att den lokala löneronden kan klaras av före sommaren. Lägstalön är något som kommunalarna lokalt drivit hårt i Ale, därför ligger den nu på 15 800 kr.

Ann-Britt Wikström i Ale tjänar 17 360 kr i månaden plus ob-ersättning som kan ge någon eller några tusenlappar till. Ann-Britt är mentalskötare och arbetar på Västeräng, ett äldreboende i Ale. Lönespannet för undersköterskor är 16 000 — 20 100 kr.

– Vårdarbetet är undervärderat, om man jämför med andra grupper, som hantverkare, säger Ann-Britt. Lön som en rörläggare vore inte dumt.

I Ale har kommunalarna använt kriterier och individuell löneutveckling sen över tio år. Flera modeller har redan övergetts.

– Det tog några år innan jag förstod att det var lönesamtal jag och chefen hade, säger Ann-Britt. Sen satt vi med en blankett och skulle bedöma om jag var bättre eller sämre än genomsnittet i olika frågor.

I dag är det annorlunda.

– Vi såg i en utvärdering att hälften av våra medlemmar inte hade förberett sig. Därför har nu alla erbjudits utbildning på arbetstid om hur man ska använda sig av lönesamtalet, säger Bertil Andersson, ordförande i sektionen i Ale.

Tidigare var utvecklingssamtal och lönesamtal ihopslagna, så är det inte nu.

– Ett bra utvecklingssamtal är förutsättningen för att lönesamtalet ska bli meningsfullt, säger Ann-Britt. Vi har fått skriva ner vad vi gör utöver våra ”vanliga” arbetsuppgifter, allt ska synas. Det svåra är förstås att få det som är det viktiga värderat, själva vårdarbetet. Det är svårt att mäta. Med mycket goda argument kan man kanske påverka sin chef att ge mer. Men facket har egentligen inte några maktmedel att ändra så mycket i det skedet.

– Nej. Möjligheten vi har är att säga nej till alltihop, då får man lägga ut allt generellt, lika för alla, säger Bertil Andersson.

Kriterierna för löneökningar, är de kända? Ja, säger Ann-Britt och räknar upp lojalitet mot verksamhetsidén, flexibilitet.., Sen måste hon tänka en stund. Bertil fyller på:
svårighetsgrad, ansvarstagande, utvecklingsbarhet, kompetenskrav, engagemang, måluppfyllelse, samarbetsvilja.

Även om Ale var tidigt ute med lönesamtal och kriterier finns det plats för förbättringar.

– Nu har alla chefer fått i uppdrag att ta upp en diskussion om vad kriterierna innebär på just den egna arbetsplatsen, säger Bertil. Att vara flexibel — vad innebär det här på Västeräng?

– Till exempel att vara beredd att jobba över avdelningsgränserna, säger Ann-Britt.

I fackets diskussioner med kommunen och även i lönesamtalen, är det inte bara ökningen som diskuteras.

– Nej, vi tittar på hela lönen, det är ju den som är viktig för den enskilde, säger Bertil.

Den verkliga löneökningen är för många att få gå från deltid till heltid.

– Var fjärde kommunalare i Västra götalandregionen tjänar under 10 300 kronor i månaden — så illa är det, säger Bertil Andersson. Men i sen oktober förra året gäller ett avtal om att alla inom vården i Ale som vill jobba heltid ska få det. Det har inte genomförts helt ännu, men är på väg.

Lönesättning i Ale:

– Avtalad lägstalön är 15 800 kronor.

– När den centrala uppgörelsen är klar enas sektionen och kommunens förhandlare om hur stort utrymmet är i Ale, hur långtidssjukskrivna och nyanställda ska hanteras, vilka satsningar som ska göras, vilka som är felavlönade, hur stor lägstalönen ska vara och mycket annat.

– 100 cheferna får i uppgift att lönesätta sin personal. I lönesamtalen måste chefen motivera sitt förslag i samtalet med var och en.

-Facket får sen listorna med de nya lönerna, och kan göra en utvärdering.