Vinterns första snö virvlar utanför fönstret och värmefläkten surrar försynt i sektionens rum i kommunhuset i Upplands-Bro. Liisa Korkala plockar fram sina elräkningar, hon har lovat att vara ett exempel när Kommunalarbetaren ska skriva om hur man tar makten över sin el-konsumtion.

Liisa arbetade i många år som barnskötare, men är halvt sjukpensionerad för förslitningsskador. Den andra halvtiden jobbar hon fackligt med bland annat studiefrågor.

Liisa och maken Heikki bor i en 60-talsvilla i gamla Bro. Längs gatan ligger likadana villor, och mittemot dem radhus. De tre barnen är utflugna, men Liisa förklarar att hon och maken inte tänker flytta, de trivs och tänker bo kvar så länge de kan.

I oktober var det dags att beställa olja igen, och det höjda oljepriset var droppen som fick Liisa och Heikki att bestämma sig för att avsluta oljeepoken och se över både el- och uppvärmningskostnader.

Så här ser Liisas och maken Heikkis elkonsumtion ut:

9 000–10 000 kilowattimmar per år nu innan oljepannan slängs ut.

De hade tillsvidarepris på Graninge, men från och med december har de bytt till Fortum och ett fast 3-årspris. Gamla priset var 78,45 öre per kilowattimme, nya priset är 67,88 öre. Båda är bruttopriser, där energiskatt, elcertifikatavgift och moms ingår.

— Bytet betyder en dryg tusenlapp lägre kostnad per år, konstaterar Liisa.
— Min man tittade på Internet och ringde några telefonsamtal. Eftersom han arbetar på Fortum kommer han också att få lite personalrabatt.

På hennes räkning finns också en fast årsavgift, 240 kr på räkningen från Graninge, medan Fortum tar 250 kr.

Men det kostar mer att få elström. Bolagen som sköter elnäten ska också ha betalt. Här finns ingen valfrihet, bor man som Liisa i Upplands-Bro måste man betala till Graninge, som nu äger elnätet som en gång var i kommunens ägo.

— Vårt elbolag såldes ut till Mälarkraft, som sen köptes upp av Graninge.

På räkningen för nätavgifter finns dels en kostnad för abonnemanget, 1 444 kr per år, dels en kostnad ”överföring” på 7,50 öre per kilowattimme, alltså cirka 750 kr per år. Slutligen läggs momsen på, 25 procent, som för det senaste året blev cirka 600 kr.

Man kan få ner sin el-räkning på många sätt. Familjen Korkala hade länge funderat på att ersätta sin panna mot något annat. När de skulle beställa olja i oktober fick de nog.

— På mindre än fem år har priset fördubblats! Nu kostar det 8 600 kr kubikmetern, det blir över 30 000 kr om året för oss.

Därför ska oljepannan och tanken bytas ut mot en värmepump och el-panna.

— Vi ska ha bergvärme, de ska gräva ett hål hundra meter ner i gräsmattan, säger Liisa. El-pannan behövs som tillägg då det blir riktigt kallt. Vi ska också byta ut våra tolv fönster mot nya som inte släpper ut värmen.

Totalt blir det en kostnad på lite över 200 000 kr. Men det är en investering som enligt Liisa är betald om några år i form av lägre driftkostnader.

Men man behöver inte byta panna för att spara pengar, det kan räcka med att skaffa nyare energisnåla hushållsapparater.

— Vi hade en frysbox från 70-talet, och när vi hade bytt mot en ny sjönk elräkningen med 1 500 kr om året.