Jag flaxar med vingarna på någons spaghetti,

får inte grepp om luften,

och dallrar hjälplöst i ingenmanssfär.

Flåsar med lungorna,nästan direkt i

bladen på häften

som hamrar sitt budskap,

förmanar och lär.

Nekar mig själv den urgamla rätten

att klamra mig fast vid mångubbens metkrok.