Kathryn Harrisons memoarer handlar om besatthet i det stora och i det lilla. Den lilla handlar om pormaskar, John Lennons handfat, kattuppfödning, fästingar och lusbekämpning. Den stora om modern som aldrig fanns till hands och om de egna barnen.
Häpen och vördnadsfull tar Kathryn sitt alldeles normala vuxenliv i besittning. Hon som aldrig lekt med en docka beskriver njutningsfullt varje leksak i sina barns rum.
Modern var 17 år när hon födde Kathryn och överlämnade henne till sina, redan då, gamla föräldrar. Insikten att vara ett ovälkommet barn får henne att svälta sig, snatta och provocera morföräldrarna. Allt driver hon till sin spets.
En både rolig och gripande bok om livet, kärleken och döden. (Bonniers)
