LO och svartskallarna
LAWEN MOHTADI: Efter tredje läsningen får man acceptera faktum: det finns inget syfte över huvud taget med kartläggningen. Så vida man inte har ett utvecklat intresse för rasbiologiska undersökningar.
LO:s färska rapport, den kom den 14 oktober, om antalet medlemmar i facket med utländsk bakgrund gör ingen klokare. Den konstaterar kort och gott att var fjärde medlem antingen är född utomlands eller har minst en förälder som är född utomlands. Utredarnas slutsats är att ”integration tveklöst kommer att vara en av de allra största fackliga och politiska frågorna framöver”.
Ursäkta, men om man är landets största fackliga organisation och släpper en rapport, borde man inte känna att vi måste säga något med åtminstone lite substans i? Fanns det alls ett syfte när utredarna satte sig ner och undersökte hur många finnar, irakier och chilenare som är organiserade i LO?
Det är synd om LO. LO har totalt gått bort sig i integrationssörjan, organisationen vet varken ut eller in eller hur eller varför, vad det vet är att många av medlemmarna är svartskallar, och att något borde man ju säga om det.
Som den förvirrade rapporten Integration 2004 som kom tidigare i år. Där kartläggs svartskallarna in i minsta detalj. De vanligaste födelseländerna, kommuner med flest svartskallar, deras sysselsättningsgrad, organisationsgrad, utbildningsnivå, allt.
Det visar sig att fler svartskallar än svenskar är arbetslösa men att ungefär lika många procentuellt är med i facket. Det visar sig att 30 procent av svartskallekvinnorna har otrygga anställningar. Det visar sig att många svartskallar med hög utbildning ”av olika skäl inte får arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildning”. Utredarna tycker också att det är ”intressant” att fler svartskallar än svenskar tycker att facket bör ha ett ökat inflytande på arbetsplatsen. Och de förvånas över att svartskallekvinnor läser facktidningar ”till och med” mer än svenskar.
Så vad är problemet? Vad är det med ”integrationen” och att den i framtiden (när?) kommer vara en av de största samhällsfrågorna?
Enligt rapporten är människor med i facket, de är delaktiga, intresserar sig för facklig kamp. De är integrerade, om man vill använda LO:s eget språkbruk. Vad rapporten däremot inte säger är att det finns en rasistisk och diskriminerande arbetsmarknad, som exploaterar och utestänger vissa människor mer än andra.
Hellre än att titta på de samhällsstrukturer som utnyttjar arbetare ägnar sig LO åt att kartlägga ursprungsland, och att hävda ”allas lika värde”. Det kanske är det som är problemet.
Lawen Mohtadi är frilansjournalist.
