Belgiskan Amélie längtar tillbaka till Japan där hon bodde tills hon var fem år. Hon får jobb som tolk på ett kontor i Tokyo. Tror hon. Märkliga regler lägger hinder i vägen. Amélie får inte visa sig mer kvalificerad än sin närmaste chef och gör bort sig gång på gång. Efter att ha kopierat, sorterat fakturor och serverat kaffe städar hon till slut toaletterna.
Amélie håller dock humöret uppe. En tröst är att titta på närmaste chefen, fröken Moris, oändligt vackra ansikte.
Filmen tilldrar sig uteslutande på kontoret. Utskällningar sker oftast i konferensrummet och mer eller mindre förtroliga samtal i kafferummet. Det låter kanske inte så spännande. Ändå blir det ganska fascinerande genom spelet mellan människor och krockarna mellan öst och väst.
Betyg: K K K (av fem K)
