Idag står det i lagen att kommunen ska ta ”skälig hänsyn” till föräldrarnas önskemål. Det räcker inte, anser Korpi.

— Hur det sedan ska formuleras diskuterar vi med våra jurister. Man kan inte säga att kommunen är skyldig att erbjuda familjedaghem. Men man kan förstärka rätten. I framtidens barnomsorg ska föräldrarna kunna välja, sade Barbara Martin Korpi.

I oktober kommer förskoleminister Lena Hallengrens proposition om olika kvalitetsaspekter i förskoleverksamhet.

Elisabeth Brolin från Kommunal är säker på att regeringen har tagit intryck av den kritik som riktats mot det förslag till ny skollag som presenterades förra året. I förslaget framställdes familjedaghemmen som en nödlösning och lades utanför skolväsendet.

Skolverkets tre skäl för att det ska finnas familjedaghem — liten barngrupp, geografiska skäl och valfrihet — vill Elisabeth Brolin gärna utöka:

— Vi är det enda landet som ger pedagogisk omsorg och tillsyn dygnets alla timmar. Ett bortglömt perspektiv är att barnomsorgen också är till för att föräldrarna ska kunna arbeta.

Antalet barn i familjedaghem har minskat från över 150 000 på 1980-talet till cirka 37 000 idag. Men att tala om dagbarnvårdaren som utrotningshotad är överdrivet, anser Elisabeth Brolin. Fortfarande har de flesta kommuner familjedaghem.

På konferensen fanns såväl berättelser från vardagen som forskning och ny statistik.

Ulla Jöhnk, dagbarnvårdare sedan 30 år, har specialiserat sig på barn med särskilda behov. Hon berättade om hur barnen får hjälpa varandra efter förmåga. Hennes dagbarn är inte instängda utan träffar alla sorters människor när de är ute på promenad.

— Men attityden på kommunen är att det är bättre för barnen att gå i förskola. Vi är bara två dagbarnvårdare kvar i Solberga. För kvalitetens skull kan jag inte jobba kvar ensam.

I Borlänge löste man problemet med vikande barnunderlag med att stänga förskolor och behålla familjedaghemmen.

Enhetschefen Pia Bäckman och tre gruppledare – Benita Kjellberg, Glans Anne-Christine Karlsson och Gunilla Berglund – berättade om hur de skapat en kvalitetshandbok som styr arbetet.

— Vi har flyttat fokus från vad man gör till hur och varför, sade Glans Anne-Christine Karlsson.

Statsvetaren Maria Jansson har skrivit doktorsavhandlingen ”Livets dubbla vedermödor” om dagbarnvårdare. Hon gav ett historiskt perspektiv på varför familjedaghemmen, från att ha varit bästa alternativet näst mamma, har hamnat i strykklass.

Det har att göra med att arbetsmarknadens och kvinnorörelsens behov råkade samverka under 1960-70-talen. Plötsligt var det snudd på farligt för barn att vara hemma hos mamma hela dagen. Samtidigt är mamma ändå mamma och en dagbarnvårdare ansågs riskera att ta hennes plats.

– Dagmammor har klarat sig bäst när de har argumenterat för sin särart. Organisera er! sade Maria Jansson och gav exempel på dagmammor i Haninge som varit ute på en stormarknad och berättat om sin verksamhet.

Fotnot: Konferensen hölls i Stockholm den 19-20 april och ordnades av tidningen Familjedaghem.