Regeringens direktiv om att förmå läkarna att sjukskriva mer på deltid, som ett sätt att få människor snabbare tillbaka på arbetsmarknaden, ser ut att kunna få motsatt effekt.

Bland dem som i början av sjukperioden blev deltidssjukskrivna är 23 procent sjukskrivna längre än ett år. Motsvarande siffra för heltidssjukskrivna är 17 procent.

Siffrorna kommer från en enkät till 10 800 sjukskrivna som besvarats av drygt hälften och som sedan samkörts med Riksförsäkringsverkets sjukfallsregister.

— För den nuvarande gruppen som är deltidssjukskrivna stämmer det inte att de snabbare går tillbaka till arbetet, säger Staffan Marklund, professor i arbetshälsovetenskap på Arbetslivsinstitutet.

Tillsammans med de andra myndigheterna Riksförsäkringsverket, Statens folkhälsoinstitut och Institutet för Psykosocial Medicin ger Arbetslivsinstitutet ut antologin ”Den höga sjukfrånvaron — sanning och konsekvens”.

Skriften innehåller forskningsresultat kring sjukfrånvaron ur en rad olika aspekter.

Om deltidssjukskrivning ska fungera krävs det att är ”rätt” personer som sjukskrivs på deltid och att arbetsvillkor och arbetsorganisation tillåter det, skriver tre av myndigheterna i antologin.

— Om man jobbar halva antalet pass hjälper det till exempel sannolikt inte att vara deltidssjukskriven, säger Staffan Marklund.

Forskarna visar också att sambandet mellan utvecklingen av sjukskrivningar och att lägga mer av kostandsansvaret på arbetsgivarna i form av sjuklöneperioder är mycket litet, enligt Staffan Marklund.

– När den tredje sjuklöneveckan infördes ledde det inte till att arbetsgivarna satsade mer på att få bort ohälsan. Den diskussionen har jag över huvud taget aldrig hört bland arbetsgivare. Sen kanske de gör det i alla fall men inte för att det blir en extra sjuklönevecka.

Han redogjorde också vid en presskonferens för vilka samband som nu kan anses vara belagda vad gäller sjukskrivningar, enligt de fyra myndigheterna.

Detta har effekt på utvecklingen av sjuskrivningarna:

• Hur regelverket kring sjukförsäkring och ersättningsnivåer ser ut.

• Bristfällig administration och dålig samordning mellan myndigheterna.

• Att arbetskraften har blivit äldre.

• Utvecklingen av arbetslösheten.

• Rationaliseringar på arbetsplatser.

• Ökad stress i arbetslivet.

Detta har däremot ingen eller hittills väldigt liten effekt:

• Att sjukskriva mer på deltid.

• Längre sjuklöneperiod.

• Försämrad folkhälsa som en orsak är mer osäkert. Både ja och nej, säger myndigheterna.

• Företagshälsovården som den är organiserad i dag finns det inga belägg för att den minskar sjukskrivningarna.

De största kunskapsluckorna finns när det gäller hur attityderna till att vara sjukskriven har förändrats och hur privatlivet påverkar utvecklingen av sjuktalen, förklarade Staffan Marklund också.