Peter Göttfert är passionerad orkidéälskare. Han vill inte ens sälja orkidéer till folk som inte kan sköta dem.

— Det som är fascinerande är allt ifrån att få fram en hybrid till att sprida orkidéer till vanliga svenska hem, säger han.

Det är en av de sista dagarna för orkidéutställningen som Peter Göttfert ordnat på Bergianska trädgården i Stockholm. På fem veckor har 30 000 besökare sett ett hundratal arter, allt från sorter man kan odla hemma till sådana som kräver växthus. Här finns också bilder på svenska orkidéer, som Adam och Eva och Guckusko.

En svag doft fyller det gamla orangeriet. Längs väggarna och i trädgrenar högt upp i taket växer praktfulla orkidéer i olika storlekar och färger.

Peter Göttfert visar en ”Vanda blue magic”, en intensivt blå orkidé. Blå vanda går att köpa i handeln men den tillhör inte de vanligare. Den kräver mycket ljus och värme och ska doppvattnas varannan eller var tredje dag.

Peter Göttfert kommer från en familj som varit blomsterhandlare i fem generationer. Det var hans föräldrar som på 1980-talet började lansera orkidéer i Sverige. För nio år sedan öppnade Peter Göttfert Orchidéhuset i Stockholm. Inredningstidningar kom och fotograferade. Sedan dröjde det inte länge förrän andra blomsterhandlare började ta hem orkidéer från odlingar i Holland.

— Alla som säljer orkidéer idag tror att det är en trend. Men det är intresset som blir större och större, säger Peter Göttfert.

Varje månad besöker han sina odlare i Holland och handplockar plantor till sin butik. Han sprider kunskap genom sina böcker om orkidéer och genom att hålla kurser.

Senast var det en blomsterhandlare i Svenstavik som utbildade hela sin personal. Generellt vet blomsterhandlarna alldeles för lite om orkidéer, anser han. Idag går det ofta att få en bättre och billigare orkidé på Konsum eller ICA än i en blomsteraffär.

— Det finns orkidéer som är vackra i affären men omöjliga att sköta hemma, säger han.

Som exempel tar han en Miltonia, penséorkidé som säljs överallt. Den har höga krav, den behöver 90 procents luftfuktighet och 12 graders vintertemperatur:

— Varför sälja den när det finns nybörjarorkidéer, som brudorkidén?

Brudorkidén, Phalaenopsis, är en riktig ”ungkarlsorkidé” som blommar om och om igen. Planterar man inte om den i rätt orkidékompost blir det dock färre och färre blommor för varje gång. Blomningen kan pågå i flera månader. Klipp inte av stänglarna så länge de är gröna. Brudorkidén kan blomma om på en gammal stängel.

Blommorna kan vara vita, rosa eller rödprickiga. Brudorkidén ska stå halvsoligt och torka ut mellan vattningarna. Detsamma gäller två andra sorter som Peter Göttfert rekommenderar till nybörjare: den lejongapsliknande Venusskon, Paphiopedium och Dendrobium som finns i vitt, lila och gult.

— I dessa sorter finns så många färger att det går att få ett helt orkidéfönster med bara dem, säger han.

Venusskon har en enda blomma, Dendrobium har upp till tjugo hållbara blommor på en lång stängel.

Alla tre är hybrider, det vill säga, korsningar mellan olika arter. Den som vill gå vidare i sitt intresse och odla arter kan skaffa ett glasskåp.

— Men man kan ändå misslyckas, säger Peter Göttfert.

Han plockar bort ett par torra blad längst ner på en vit dendrobium:

— När de släpper blad, ta bort dem, de har gjort sitt.

De första orkidéerna kom till Sverige i mitten av 1800-talet, berättar han. En del togs hit från Latinamerika av missionärer, men det gick ofta inte så bra, blommorna dog i brist på rätt jord och näring.

Det går inte att använda vanlig planteringsjord till orkidéer, det måste vara kompost på pinjebark och kokosfibrer. Sådan kompost finns i handeln över hela landet men se upp, fusk förekommer.

En besökare på utställningen berättade att hennes påse ”orkidékompost” innehållit vanliga träbitar.

Orkidéer ska planteras om efter första blomningen. Därefter gör man det vartannat eller vart tredje år när nya blad, skott eller rötter bryter fram. Det sker oftast vår eller sommar.

Man tar ut plantan, skakar den och klipper bort döda rötter. Sedan lindar man levande vitmossa runt rötterna, sätter ner plantan i en plastkruka och fyller på med kompost runtom.
— Mossan är antiseptisk, blomman får fukt men det blir inte för vått, man närmar sig regnskogsklimat, säger Peter Göttfert.

Vitmossa är ljusgrön till färgen. Peter Göttfert varnar för förväxling med den vita renlaven.

Orkidéer ska inte placeras i glaskruka, det blir för tätt och varmt. Bäst är en liten genomskinlig plastkruka, den får inte så mycket salt- och kalkavlagringar som en lerkruka. Plastkrukan sätter man sedan i ytterkruka för att dämpa ljuset. Dessa orkidéer växer naturligt högt upp i träd. Rötterna kan brännas om de utsätts för sol.

— Man ska tänka på att det är väldigt mörkt i regnskogen, säger Peter Göttfert.

Om man har problem med vattnet kan det behöva filtreras. Men oftast går det bra att använda vanligt vattenledningsvatten till orkidéer. Man häller upp i en hink eller diskho och sänker hastigt plastkrukan i vattnet ända upp till kanten.

Varannan vattning under den ljusa årstiden tillsätter man ett särskilt näringspulver för orkidéer. Vanlig växtnäring går inte alls. 

Läs mer: Bedårande orkidéer från jordens alla hörn av Peter Göttfert och Anders Wigh (ICA-förlaget).

Hemsida om svenska orkidéer:
http://linnaeus.nrm.se/flora/listor/
svorch.html