Spelet som gäller livet
Du vinner genom att ta dig från samhällets botten och skaffa fast jobb, en bil, god moral och lite pengar på banken. Sällskapsspelet Existensminimum är som livet självt.
När man spelar Existensminimum handlar det inte om att besluta sig för att investera några hundratusen i aktier (som i Nya Finans) eller köpa fastighet på fashionabla Strandvägen (som i Monopol).
Istället handlar utgifterna om elräkningar, fackavgifter, matinköp och ibland om bio eller fest. Och inkomsterna kommer från socialbidrag, a-kassa, blåbärsplockning eller vikariat inom hemtjänst och sjukhem.
Trots — eller kanske tack vare — verklighetsanknytningen fungerar detta från början hemmagjorda spel minst lika bra som spelen från de stora jättarna.
Man vill vinna till varje pris, jublar när det kommer inkomster och småsurar när utgifterna ska betalas.
Man chansar och hoppas på en genväg till framgång genom att ge sig in på Brottets bana och dra in lite svarta pengar.
Eller så tar man den rättrådiga vägen genom att köpa sig en utbildning och ett moralkakekort.
Hjärnan bakom spelet är Ann-Sofie Persson. Hon är förskollärare och ensamstående fembarnsmamma, och har också jobbat som barnskötare, fritidsledare, inom hemtjänsten, restaurangbranschen och ideellt med barnkultur. En gedigen bakgrund för att veta hur vardagsverkligheten ser ut.
Idén till spelet kom en jul för några år sedan när hon gett sig ut för att köpa ett sällskapsspel till familjen:
— Jag hade väldigt dålig ekonomi eftersom jag var ensamstående mamma och samtidigt pluggade till förskollärare. Jag blev så arg när jag såg spel som Nya Finans och Vem vill bli miljonär? att jag inte köpte något. I stället fick jag en idé om att göra ett spel med mer verklighetsanknytning. Ett spel om mitt liv på existensminimum, säger Ann-Sofie Persson.
Några år senare tog idén fart tillsammans med vännerna Anna och David Lindmark.
Tillsammans med sina respektive barn har de knepat och knåpat framför köksborden hemma i Bygdsiljum, Västerbotten.
Spelplanen har Anna som är bildlärare gjort, sedlarna i valutan neuro är gjorda av Ann-Sofies son Arvid och de personliga spelpjäserna i färgglad lera pysslar de alla fortfarande ihop om kvällarna.
Förra året var spelet färdigt, det trycktes i 530 exemplar som alla har sålt slut. I dagarna kommer ett nytt lass med spel och dessutom kan man nu också få en lärarhandledning till sitt Existensminimum.
— Spelet fungerar bra i högstadiet, gymnasiet och på folkhögskolor eftersom det är ren samhällskunskap. Det innehåller många termer som är bra att känna till i vuxenlivet. Det visar hur vardagsekonomin fungerar — om än på ett tillspetsat och humoristiskt vis.
Alla spelare börjar i socialbidragsnivån, och här lär man sig att det är dyrt att vara fattig. På vägen till a-kassenivån och sedan det fasta jobbet får man handskas med sjukförsäkringar, LAS-regler, utbrändhet och faderskapstester. Den som blivit av med alla sina pengar men ändå får utgifter kan välja skuldsanering.
Målet är att skaffa sig ett anständigt liv. Det gör man med hjälp av de olika statussymbolerna som är utbildning, god moral, bil, pengar på banken och slutligen ett fast jobb.
— Att spelet blivit så populärt tror jag handlar om igenkännandets glädje. Att det är verklighetsnära och sant. Folk är trötta på de rika människornas problem som handlar om att smita undan från skatten, säger Ann-Sofie Persson.
Spelet Existensminimum kostar 400 kronor + frakt. Det kan beställas via telefon 0914-200 06 eller 0914-201 94. Spelet är skapat av Ann-Sofie Persson, Anna Lindmark och David Lindmark.