Sju personer ska göra jobbet som elva gjorde tidigare. Utan att vårdkvalitén försämras. Enligt politikerna. Nedskärningarna hotar både personalens och de äldres hälsa, anser vårdpersonalen.
Så här säger Gunilla Nilsson:
— Vi kan inte längre garantera att de gamla får den omvårdnad de behöver. Ingen lyssnar på oss. Arbetsgivaren ser oss enbart som en kostnad och förstår inte att vi är den enda tillgången de har.
I det trånga personalrummet sitter några ur vårdpersonalen och berättar.
— Vi känner ingen arbetsglädje längre, säger Inger Johansson.
Den här gången är det värre än någonsin, anser de.
Informationen från arbetsledningen är nästintill obefintlig. Men de har varit med förr och oron över att slita ut sig är stor.
Från och med oktober blir de åtta istället för elva i var och en av seniorboendets arbetsgrupper. För hemtjänsten blir det än värre, för där minskar personalen från elva till sju. De ska hjälpa lika många gamla. Timanställda får sluta och fast anställda omplaceras.
— Fyra omplaceras på andra arbetsplatser mot sin vilja. Arbetsgivaren fryser inne de långtidssjukskrivnas tjänster och ersätter inte föräldralediga. De delar också upp heltidstjänster på deltider, säger Siv Karlsson.
Samtidigt ökar medelåldern på de som flyttar in på seniorboendet, likaså antalet dementa.
— Vården har blivit tyngre. Det finns inte heller beredskap för att de gamla försämras snabbt och behöver mera vård, säger Anders Hagenfeldh som arbetar i hemtjänstgruppen.
Vårdbiträdet Asta Lindh är arg över att Kommunal inte säger ifrån tydligt när äldreomsorgen står inför de värsta nedskärningarna i kommunen.
— Kommunen bygger mässhall och rondeller samtidigt som de drar ned på vården. Och facket håller med kommunen om att det inte finns pengar. Det ska facket inte säga, de ska vara på vår sida, säger Asta Lindh.
