Den nya lagen kan träda i kraft vid årsskiftet efter att riksdagen har fattat ett beslut i frågan. Meningen med lagförslaget är att man ska förebygga olyckor genom information och utbildning. Målet är färre olyckor och färre döda.

— Letar man inte efter felen hittar man dem inte förrän de har hänt, säger Mette Lindahl Olsson, chef på enheten för olycksförebyggande verksamhet på Räddningsverket.

Ansvaret flyttas från räddningsnämnderna till kommunerna i helhet, som kommer att bli skyldiga att ha ett handlingsprogram. Enskilda människors möjligheter att förhindra olyckor betonas i förslaget.

— Det går åt rätt håll. Vi ska jobba närmare riskerna. Den som jobbar med risken ska få vara med och minska den, säger Mette Lindahl Olsson.
Enligt henne kommer inte räddningsarbetet att försämras, men Kommunal håller inte med.

— När man lämnar över allt till kommunerna finns risken att de vill spara pengar, säger Annika Falk, ombudsman på Kommunal.

Enligt henne borde det finnas centralt bestämda minimikrav.

— Vi är inte nöjda, det blir en kvalitetssänkning av den operativa verksamheten. Olyckor kommer att inträffa i fortsättningen också, säger Matts Jangerstad, brandman vid Stockholms brandförsvar och ledamot i Kommunals branschråd för räddningstjänsten.

Han betonar att förebyggande arbete alltid har förekommit inom räddningstjänsten.

Kommunal vänder sig också emot att utbildningskraven för brandmän har tagits bort i förslaget. Att ha gått den nya tvååriga brandmannautbildningen ger inte garanterat jobb inom räddningstjänsten. Men Mette Lindahl Olsson ser det snarare som att det öppnas upp för en blandning av kompetenser inom räddningstjänsten.

— Idag jobbar man som brandman, imorgon jobbar man kanske som kommunresurs, säger hon.

En annan nyhet i förslaget är att räddningstjänstens rapport efter en olycka ska fördjupas. I nuläget talar rapporten om vad som har hänt och hur det gick till. I fortsättningen ska det också framgå vad som kan förhindra en upprepning av olyckan.