— Att skaffa en kommundirektör till en så stor kommun som Västerås kostar i dagens läge betydligt mer än för några år sedan. Det är bara så!

Kommunalrådet i Västerås återkommer flera gånger till att det handlar om ”kompetens” och ”marknaden”. Argumentationen rör sig på samma plan som när de privata direktörslönerna varit på tapeten. Även om det här oftast handlar om betydligt mindre pengar.

Hillman är ordförande i Kommunförbundets förhandlingsdelegation. Han förklarar att kommunalarnas löner ”dragit iväg ordentligt”. Förra året ökade de, enligt honom, med 4,6 procent. Det är en halv procent mer än vad facket hävdar. Man har nu olika syn på hur man ska räkna.

Arbetsgivarna räknar på löneutvecklingen för ”identiska individer”. Det betyder att lönerna för de som börjat eller slutat sedan november 2001 inte räknas med. Fackets beräkningar utesluter ingen.

Varför höjs inte kommunalarnas löner mer?

— Kommunerna är illa ute ekonomiskt, det är det som är problemet, förklarar Hillman.

Också i Västerås har de styrande dragit ifrån. Sedan 1998 har hans kommundirektör fått 33 procent mer i lön och han själv, som kommunstyrelsens ordförande, 25 procent. Undersköterskorna och vårdbiträdenas medellön ökade bara med 14 procent.

Men Hillman tycker inte om jämförelsen. Ska man jämföra så ska bara de undersköterskor och biträden som arbetat sedan 1998 få vara med, tycker han. Och förre direktörn hade extra pensionsförmån.

Hur rimmar de höga lönehöjningarna för politiker och topptjänstemän med budskapet att kommunerna inte har pengar? Värderas de högre än andra?

— Vi hänger väl med den allmänna utvecklingen här. Specialister, arbetsledare och chefer har ju haft en snabbare löneutveckling, svarar han. En utveckling på arbetsmarknaden som kommunerna inte kan påverka så mycket, tror han.

Den speglar sig väl även när arvodena sätts för förtroendevalda, säger han.

Kommunpolitiker har på olika håll i landet hängt på och jämför sig med riksdagsmännen visar vår undersökning.

— Riksdagsmännen har dragit ifrån rejält kan man säga, säger Hillman.

Riksdagsmännens och statsrådens löner har blivit något av en måttstock.

— Det är inte så konstigt. Och det ska ju inte skilja så mycket mellan att vara riksdagsman och kommunalråd, anser Hillman.

I hans kommun kopplades förra året arvodena till riksdagsmännens löner. Bara det gav Hillman 8 procent. Han kunde till och med ha fått lite till, men avstod.

Varför?

— Skälet var att det sticker i ögonen på folk, och jag behöver inte pengarna, förklarar han.