— Det är många som ringt och undrat om inte alla ska få del av de här pengarna, säger Susanne Eliasson ordförande i sektion 18 i Göteborg.

Det som strax före valet presenterades som en låglönesatsning är i själva verket mer att likna vid en satsning för att rätta till löneskillnader i yrken med samma krav och befogenheter.

— Jag beklagar djupt att ordet låglönesatsning har använts. I fortsättningen skall vi kalla det för en särskild lönesatsning, säger Björn Seve vid stadskansliets arbetsgivargrupp.

Göteborgs stad satsar sammanlagt 40 miljoner kronor på ett särskilt lönepåslag till anställda som anses vara för lågt betalda i relation till sin utbildning och till de krav yrket ställer. 35 av de miljonerna går till 4.200 medlemmar i Kommunal, ungefär en tredjedel av Göteborgs kommunalare. De får en löneökning på 500 kronor i månaden samt ett engångstillägg på 1.500 kronor. Detta är räknat på heltid. I övrigt är det främst socialsekreterare som får del av löneökningen.

Som grund för satsningen har ett helt nytt befattningsvärderingssystem använts, BAS. Arbetsgivaren har tittat på samtliga befattningar och poängsatt dem utifrån kriterier som ansvar, problemlösningsförmåga, kunnande och de fysiska och psykiska påfrestningarna i arbetet. Sen har alla befattningar delats in i olika löneboxar. I varje box har arbetsgivaren slagit fast ett löneintervall där den anser att lönen borde ligga utifrån befattningens svårighetsgrad. Lite grovt beskrivet kan man säga att i stället för att värdera alla undersköterskor efter samma mall så värderas alla anställda individuellt. Män med tekniska yrken och kvinnor i vården kan därmed hamna i samma lönebox till exempel.

Satsningen har fått flera olika effekter. De som ofta har de allra lägsta lönerna, städare och kökspersonal, får exempelvis ingenting.

— Ekonomibiträden ligger på eller över den medianlön som vi har slagit fast. Skolmåltidsbiträden också, säger Björn Seve.

Däremot ligger då många som arbetar i vården och omsorgen alldeles för lågt i lön relaterat till kraven. Men här har det slagit väldigt olika. På en och samma arbetsplats kan i vissa fall den ena undersköterskan få del av lönesatsningen medan en annan kan bli utan. Det beror på att det ansvar de har och de prestationer de utför bedömts helt olika av arbetsgivaren. I flera stadsdelar har till exempel nattpersonal fått höjd lön men inte dagpersonal.

— Själva befattningsbenämningen undersköterska är ett trubbigt verktyg för att bedöma svårighetsgraden på jobbet. I Göteborgs stad har vi undersköterskor i fyra olika svårighetsgrader, säger Seve.

Men det här måste få effekten att de som har en dålig arbetsorganisation och dåliga chefer som ger de anställda för lite ansvar och befogenheter blir lidande?

— Det kan bli en sådan effekt, medger Björn Seve.

Finns det inte risk att det blir godtyckligt?

— Det tycker jag inte. Hittills har vi betraktat alla undersköterskor utifrån att de har samma jobb. I det ligger ett stort godtycke.

Madeleine Törnström Jacoby, undersköterska på ett ålderdomshem i Tuve, är en av de besvikna medlemmar som hört av sig efter att hon blivit utan lönepåslag.

— Vi är tretton stycken här som inte fått någonting. Det är sammanlagt 80 anställda. Det är rätt upprörda känslor här, säger hon.

De anställda i de tekniska yrkena, där den övervägande delen är män, får inte heller ett öre av den här lönesatsningen. Det beror på att deras jobb ligger bra till lönemässigt, enligt BAS-systemet.

Barnomsorgen har Göteborgs stad medvetet valt bort den här gången. Nästa år ska nämligen 20 miljoner kronor fördelas på anställda i barnomsorgen, om det blir fortsatt s-majoritet. 750 barnskötare, 550 fritidspedagoger, 650 förskollärare och cirka 300 dagbarnvårdare kan då se fram emot motsvarande lönelyft på 500 kronor, är det tänkt. Så många i barnomsorgen tillhör gruppen mest felavlönade, enligt BAS-systemet.

Användningen av befattningsvärderingssystemet, BAS, följs med intresse av Jämo. Andra kommuner och landsting är också mycket intresserade. Landstingsförbundet har begärt en särskild information i ämnet.