— Många förhåller sig avvaktande till det här. Man vet inte hur man ska använda det riktigt, säger Margita Kamming, personalpolitisk strateg i Stockholm stad.

Cirka 700 personer vilket motsvarar sju procent av de anställda vid de 13 förvaltningar i Stockholm som testar modellen har nappat. Det visar den första utvärderingen som har gjorts av försöket.

Hur många av dessa som är kommunalare visar inte rapporten men gruppen kommunalarbetare är underrepresenterade. Av de förvaltningar som sparat mest finns å andra sidan brandförsvaret med. Men hur många som har chefspositioner framgår inte av siffrorna.

Spararna står för hälften och arbetsgivaren för hälften. Den som är med måste minst spara 200 kronor varje månad och kan som mest avsätta fem procent av bruttolönen.

Kompetenssparandet är mest tänkt som en möjlighet för kortare studier vid sidan om det ordinarie arbetet. För den som tänkt sig att plugga länge blir det en lång och mödosam väg med kompetenssparandet.

Det tar 10-12 år att spara till ett års heltidsstudier.

Samtidigt är frågan politiskt högaktuell.

Regeringen lovar ett förslag senast någon gång i mars. Men när detta skrivs tycks det kärva rejält i förhandlingarna med samarbetspartierna, miljöpartiet och vänsterpartiet. Miljöpartiet vill införa kontona, enligt den modell som föreslogs i den så kallade IKS-utredningen. Men regeringen vill ge arbetsgivarna mer makt över sparandet, hävdar miljöpartiets förhandlare Barbro Feltzing.

Men det har också läckt ut uppgifter om att regeringen internt inte är överens om hur kompetenskontoförslaget slutligen skall se ut.

Dessutom sätter miljöpartiet extra press på regeringen genom att även föra samtal med de borgerliga partierna i frågan.

Att frågan gått i stå har fått parterna på arbetsmarknaden att reagera. De tre fackliga centralorganisationerna, LO, TCO och Saco håller parallellt på med att ta fram ett eget förslag. Även Svenskt Näringsliv finns med i diskussionerna på ett hörn.

— Vi för samtal för att få loss frågan ur det dödläge som har uppstått, säger Susanne Lindberg Elmgren, utredare på LO.

LO, inte minst Kommunal, har också tryckt på för att få bättre låglöneprofil på förslaget. Dessutom anser LO att ett regeringsförslag måste innehålla någon form av stimulans för parterna att teckna kollektivavtal om kompetensutveckling.

Pengar har avsatts i budgeten sen 1999. Nu finns cirka fyra miljarder kronor öronmärkta för subventionering av kompetenskonton. Subventionering syftar till att ge bidrag till låginkomsttagare samt till att täcka upp för den nedsättning av arbetsgivaravgiften som är inbyggd i modellen. Vid de senaste budgetförhandlingarna i höstas var de tre partierna överens om att kontona skulle införas den 1 juli i år. Det hinns möjligen med om ett förslag läggs på riksdagens bord innan den 21 mars.