Att jobba 32 år och få en pension på ynka 3 400 är ingen önskedröm. Men så var verkligheten för en kvinna i Kramfors som jobbat deltid på uppehållslön i ett av köken. Uppehållslön innebär att arbetsgivaren behåller en viss procent av lönen varje månad för att kökspersonalen inte arbetar under skolloven. I Kramfors är nu uppehållslönerna avskaffade.

Nu håller statusen för kökspersonalen på att höjas. 70 av 81 anställda har fått heltid.

— Jag vill synliggöra våra kokerskor och höja deras status. De sliter och har dåligt betalt. Att jobba deltid med uppehållslön var en riktig kvinnofälla, säger kostchefen Karin Lidén.

Några köksbiträden finns inte längre. Bara kockar/kokerskor. Alla ska kunna laga mat.

Karin Lidén är projektledare i en gigantisk omorganisation. Uppdraget var att samordna, effektivisera och höja kompetensen hos kökspersonalen.
Hon tillsatte en projektgrupp. De i köken som var intresserade fick anmäla sitt intresse. Gruppen kom att bestå av åtta kvinnor. Dessutom har Kommunals sektionsordförande Arlene Westin varit med. Karin Lidén påstår att hon mest bokat sammanträdesrum och kokat kaffe. Experterna har varit kökspersonalen.

Karin Lidén är inte imponerad av några moderna kok- och kylmetoder med långa transporter från ett centralkök. Nej, här finns faktiskt 47 kök utspridda över kommunen, varav de flesta lagar mat. Men ett resultat av gruppens arbete är att alla köken nu samlats under egen förvaltning, direkt under kommunstyrelsen från att tidigare varit utspridda på social- utbildning samt barn- och ungdomsförvaltning.

Köken har indelats i sex områden där sex kokerskor har blivit kökschefer med eget budgetansvar. Kökscheferna har fått en löneförhöjning på cirka 2 500 kronor.

106 tjänster har visserligen bara blivit 70. Men ingen har behövt sägas upp, eftersom några gått i garantipension. Dessutom har tjänster dubbelbemannats, där många äldre kvinnor är sjukskrivna.

De 70 tjänsterna fick sökas och tillsattes efter anställningstid, enligt LAS, lagen om anställningsskydd.

För att alla ska få heltidstjänster roterar kokerskorna och gör alla förekommande uppgifter i olika kök. På sommaren arbetar skolkökspersonalen inne i äldreomsorgsköken. Därmed försvinner motivet för underhållslön.

Men förändringarna har ett pris. I ett centralkök i Kramfors träffar vi Mats Häggqvist, en av de fem män som arbetar i kommunens kök. Mats har tidigare jobbat flera år i köket på en förskola i Ullånger, en liten tätort fyra mil från Kramfors. Där var han omtyckt av personalen. Men nu arbetar han i en helt annan miljö, bland stora 300 liters grytor och rymliga ugnar. Det är hans första dag och han har gått bredvid och hjälpt till. Nej, inte ville han flytta men han är långt ifrån ensam
i denna flyttkarusell och försöker göra det bästa av situationen.
— Många hade velat vara kvar på sina gamla arbetsplatser, men det enda rättvisa är kanske att följa LAS-listan, säger han.

Han tycker dock att det är bra att alla kallas kockar/kokerskor. Det kanske innebär att statusen höjs och fler väljer storhushåll i stället för att söka sig till restaurangbranschen.

Kommunal vill satsa på fler heltider

• Inrätta fler heltidstjänster i köken. Det vill Kommunal satsa på i det nya köksprojektet. I projektet ingår en grupp köksanställda runt om i landet.

• — Vi måste se över anställningsvillkoren och arbetsmiljön, annars är risken stor att ingen vill söka sig till de här yrkena, säger ombudsmannen Per Holmström.

• Idag är merparten deltidstjänster med uppehållslön, vilket ger en snittlön på 8 500 kronor. Kommunal har 33 000 medlemmar som arbetar i köken inom kommuner och landsting. Snittåldern är 49 år och de flesta är kvinnor. Ett stort antal kan på grund av arbetsskador inte vara kvar till pensionen i yrket.

• Andra frågor är den fackliga bevakningen på arbetsplatserna och att utveckla medlemmarnas kompetens och status.

Läs mer i Kommunalarbetaren nr 16