Innanför paketpapperet fanns en present från äldreomsorgspersonal i Karlskoga som hade lyssnat till Ewa Persson en hel dag. Och de är inte ensamma om att bli inspirerade av henne Hon är en av landets mest efterfrågade föreläsare. Ofta pratar hon inför kvinnor i traditionella kvinnoyrken.

Innehållet i föredragen är en salig blandning av ekonomi och kultur, mat och pensioner. Och hela anrättningen kryddar hon med sin humor och den värmländska glimten i ögat. Hon skulle inte göra bort sig som stå upp-komiker. Om hon har något motto i livet så handlar det om glädjen.
— En ska vare gla’, säger hon på sin böljande värmländska.

Med sin bakgrund som bankdirektör och privatekonom återkommer hon ofta till ämnet pensioner. Och hon tar upp ämnet på ett sätt som tycks få många att tänka till och för första gången ta ansvar för sin framtida pension.

— När jag är ute och pratar så kan det komma fram människor ibland som säger att ”jag lyssnade på dig för åtta år sen och det var du som gjorde att jag började pensionsspara”.

Bara en sådan liten sak gör Ewa Persson tillfreds. Då har hon lyckats med sitt uppdrag, att få människor att tänka efter.

— Jag vill att människor ska känna att det går faktiskt att påverka väldigt många situationer. En har ju bara ett liv.

Hon brukar under föreläsningarna berätta om sin mamma Hanna som jobbade mycket under sitt liv. Hon lagade mat i samband med olika tillställningar som bröllop och begravningar. Betalt fick hon men inga ATP-poäng. Hon hade aldrig någon fast anställning. Det tänkte hon aldrig på.

Över huvud taget har många människor, enligt Ewa Persson, alldeles för dålig koll på vad som händer ekonomiskt vid sjukdom, skilsmässa, ålderdom eller dödsfall. Försäkringar och pensioner är ett oprioriterat samtalsämne i de flesta relationer, gissar hon.

”Ta livet av varandra en kväll på rutat papper”, brukar hon uppmana sina åhörare, för att ta reda på hur den ekonomiska situationen skulle förändras om det händer något med maken/makan.

— Du gifter dig av kärlek men du kan gifta dig till en dålig ekonomi om du inte passar dig.

Vardagen när hon inte jobbar tillbringar hon i huset i Sunnemo utanför Hagfors Det är ett stort och ljust hus.

På nedervåningen där vi sitter i en av soffgrupperna står flera hyllor med litteratur.

— Jag inspireras mycket av böcker, förklarar hon.

Annars heter inspirationskällan Alice, det lilla barnbarnet i Stockholm. Hon njuter också av stillheten en vanlig dag i huset där det ligger med vidsträckt utsikt över Grässjön.

Hon tar emot Kommunalarbetaren en solig dag mitt emellan föreläsningspassen och skrivandet, som hon helst skulle ägna mer tid åt.
— Det är det jag ser fram mest emot när jag börjar trappa ner. Skrivandet, säger hon längtande.

Ändå har hon redan gett ut ett antal böcker. På det egna förlaget och på andra förlag. Mest poesi. Men också kåserier och faktaböcker. Hon har också gett ut en bok där hon samlat sin mammas gamla recept. Nästa projekt är en barnbok.

Sådan är hon när vi samtalar också och när hon håller sina föredrag. Hon rör sig snabbt mellan stort och smått.

— För mig är ekonomifrågor lika viktiga som kulturfrågor.

Att hon lever som hon lär bekräftas av ett annat av hennes projekt för några år sedan. Då hon ordnade en utställning med gamla förkläden. Idén fick hon när hon städade ur en släktings källare och fick syn på en massa förkläden. Hon tvättade dem och hängde upp dem på tork i trädgården.
— När jag kom ut och fick syn på dem där på klädstrecket så tänkte jag Gud vad häftigt med alla dessa förkläden.

Hon efterlyste fler förkläden i lokalradion och fick ihop över 300 stycken till utställningen.

Vad kan ett förkläde berätta?

— Det kan berätta om hur människor haft det. En del förkläden var lappade och återanvända. Det berättar om mönsterhistoria. Inget förkläde är likt det andra. Det är faktiskt kulturhistoria.

Ewa Persson blir en smula spänd när samtalet kommer in på den lönsamma föreläsningsbranschen.

— Det skulle vara ännu lönsammare om jag tog så bra betalt som man gör i den här branschen. Men det gör jag inte. Jag tar ett pris som är normalt.
Hur mycket tar du i arvode?

— Skriver du det så får väl en kommunalarbetare hjärtslag. Det rör sig om mellan 10 000 och 15 000 kronor. Men det är inte bara att stå i två timmar och prata utan det är lång förberedelsetid och ibland måste jag vara borta i två dagar. Dessutom går den största delen av pengarna bort i skatt och sociala avgifter.

Annars har Ewa Persson ett avspänt förhållande till pengar. Fram till 1992 var hon anställd inom Sparbanken. Efter 30 år sade hon upp sig och lämnade därmed en fortsatt spikrak bankkarriär där hon, med egna ord, hade kunnat gå hur långt som helst.

Banken satsade tidigt på Ewa Persson. Precis som hon önskade.
— Jag gick in till chefen och sade att jag tyckte banken skulle satsa på mig. Och det gjorde de.

Ewa Persson är målmedvetenhet.

Det är inte ens en tillfällighet att hon bor som hon bor. Huset i Sunnemo såg hon första gången 1966 och då tänkte hon stilla att ”där skulle jag vilja bo”. Hon flyttade in 26 år och flera ägare senare. När hon och maken P.O väl fick chans att bjuda på huset 1992 var de enda intressenter.
¨

Målmedvetenheten och driftigheten har hon använt till massvis med olika projekt. Bland annat lyckades hon och två kvinnliga kommunpolitiker få alla pappor i Hagfors att ta hand om sina barn under en och samma dag.
Det var bieffekten av den så kallade Matilda-dagen 1988 när kommunens alla kvinnor bjöds in till Folkets hus för att lyssna och lära och komma i gång att utveckla sig själva.

— Vi fick in för många anmälningar. Alla kvinnor ville lyssna på Matilda-dagen. Och en har aldrig sett så många karlar med barnvagnar i Hagfors.
— Men vad som hände var att vi fick igång folk. Folk började läsa på högskolan och förändra sin arbetssituationer.

Många i trakten har till och med sett Ewa Persson som en möjlig kandidat till kommunalrådsposten i det tidvis politiskt turbulenta Hagfors. Men politiken lockar inte.

Trots självsäkerheten och målmedvetenheten ger Ewa Persson inget kaxigt eller burdust intryck.

Det är nog tack vare mamma Hanna. Under uppväxten i Nykroppa, åt Filipstadshållet, fick hon styrkan och kraften av pappa Gustav medan mamman stod för mer försiktighet.

— Pappa sade alltid att jag kunde göra vad jag ville medan mamma sade ”inte ska du väl göra det”. Och det där tror jag har präglat mig. Det har varit bra med både och.

När modern dog i mitten av åttiotalet efterlämnade hon ett brev till sina barn som speglar hennes livsfilosofi.

— Vi skulle klä oss ordentligt på begravningen, skrev hon. Och ni måste tacka. Glöm inte att tacka flickorna i köket efter begravningskaffet, stod det också.

Självförtroende och målmedvetenhet. Tacksamhet och ödmjukhet. Hos Ewa Persson går till synes oförenliga egenskaper hand i hand. 

Namn: Ewa Persson.

Ålder: 55 år.

Familj: Maken P.O och två utflugna barn 28 och 32 år gamla.

Yrke: Föreläsare, författare och förläggare.

Aktuell: Ständigt som föreläsare för bland annat Kommunals medlemsgrupper.