jag klättrade upp i en lyftkran idag tog mig förbi

avspärrningarna trotsade min höjdfobi halvägs uppe stannade jag till

och lät blicken falla med skräckförtjusning konstaterade jag ramlar jag

dör jag högre högre högre det är detta jag kallar carpe diem tänkte jag

så snart hyttens tak lovat bära mig vilken utsikt klarsyn perspektiv

härifrån ser jag inte bara min hemstad och lekplatsen på ängö där jag

och syrran var pirater blickarna för mig inåt därinne finns lyckan

trotsallt den starkaste kraften existensens triumf