Så säger allt fler, i synnerhet unga arbetare i storstäderna. Där tappar fackföreningarna mark bland människor under 30. Organisationen känns gammaldags och främmande. Man klarar sig lika bra själv, heter det.

Kommunal försöker bryta den nedåtgående spiralen, framförallt genom att öka antalet arbetsplatsombud och satsa på medlemsrekrytering.
Kampanjen har varit framgångsrik. Till juni i år har 34 866 nya medlemmar gått med och antalet arbetsplatsombud har ökat med 3000 sedan 1999. Men fortfarande tappar förbundet fler medlemmar än de skriver in, även om orsaken inte enbart är missnöje.

Varför bry sig? Har det någon betydelse om man går med i facket eller inte? Vad tycker unga människor?

Camilla Holmgren, 23-årig kokerska, Håkan Siljehag, 24-årig bussförare, Tobias Nilsson, 27-årig parkarbetare och Lia Fredriksson, 23-årig undersköterska fick förra året Kommunals uppdrag att söka svaren på frågorna. Och i den nya boken ”Varför bry mig?”, om medlemskapets värde säger de bland annat följande:

• Många ord och uttryck är obekanta för unga människor i dag, exempelvis kollektivavtal och individuella löner.

• Arbetarrörelsens och fackets historia är okänd för de flesta. Hur började det? Vad är den bärande tanken bakom facket?

• Mötena med fackliga företrädare är för få och ibland avskräckande.
• Det talas för lite om den ideologiska meningen med föreningen. Varför fler tillsammans kan uträtta mer än en. Att vara med i facket ska inte bara handla om billigare försäkringar och a-kassa, utan om sammanhållning, solidaritet och kamratskap.

I den lättlästa och läsvärda boken presenteras fakta och argument som de fyra ungdomarna vill föra ut.

Det fackliga löftet handlar om att lova varandra att inte konkurrera med hjälp av lägre lön och sämre villkor. Den tanken, född på 1800-talet håller än. Och gruppen kommer fram till några viktiga saker:

Varje människa har betydelse.

Det som en människa gör påverkar andra.

Det händer någonting när man börjar förstå att man kan påverka.

Ylva Thörn, Kommunals ordförande, konstaterar i boken:

”Visst kan man locka med materiella ting, men det håller inte intresset vid liv. Man måste väcka intresset hos medlemmarna att kunna påverka sitt arbete och sitt liv. Facket ska se till att möta varje människa och ta tillvara vars och ens möjligheter.”

Och Lia Fredriksson säger så här om varför hon numera är både fackligt och politiskt aktiv.

”Man kan inte stå utanför om man vill förändra. Man måste in i smeten.”