Barn — när arbetsgivaren vill
LEDAREN: Barn -- javisst, men när vi själva vill! Några minns kanske den gamla affischen med det glada paret som tagit kontrollen över sin fruktsamhet med hjälp av preventivmedel.
I dag skulle man kunna travestera denna slogan till: Barn — javisst, när arbetsgivaren vill!
Att skaffa barn är ett stort steg i livet. Många skjuter upp beslutet allt längre och får därmed ofta svårt att bli gravida. För kvinnor i medelklassen är det ofta tuffa krav på att göra karriär ”först” som hindrar familjebildandet. Och för unga kvinnor i arbetarklassen är det brist på möjligheter och otrygga jobb som bromsar barnafödandet. I år stiger födelsetalen något igen. Men bara i vissa grupper. Arbetsmarknaden styr över kvinnornas kroppar.
Nu visar siffror från Statistiska centralbyrån det många misstänkt; otrygga anställningar fungerar som preventivmedel. En kvinna med tillfälligt jobb vågar inte bilda familj och skaffar barn lika sällan som en arbetslös kvinna, det vill säga i betydligt mindre utsträckning än en kvinna med fast jobb. Fast anställda kvinnor föder dubbelt eller mer än dubbelt så många barn, berättar DN.
Otryggheten och den låga lönen skapar ingen framtidstro. Att detta gör unga LO-kvinnor rädda för att bilda familj, har även LO:s välfärdsutredare Sven Nelander visat i sina rapporter Röster om facket och jobbet. Ändå har under hela 1990-talet tillfälliga anställningar blivit allt vanligare i Sverige, enligt forskning från Arbetslivsinstitutet.
Antalet personer med sådana jobb ökade från cirka 420 000 i början av 1900-talet till 525 000 år 2000. Och inte oväntat är det kommuner och landsting som flitigast utnyttjar systemet. Offentliganställda kvinnor med timanställning eller vikariat, det vill säga oftast undersköterskor, barnskötare och vårdbiträden i vård och omsorg har inte bara dåligt betalt och sämre villkor. De nekas även att själva bestämma över tidpunkten för det mest grundläggande i sina liv, att bli mamma eller inte.
De slutsatser Socialdepartementets grupp för analys av barnafödandet gör, enligt DN, är framförallt just detta: Barnafödandet avgörs av vilken situation som råder på arbetsmarknaden, som inte är särskilt barnvänlig för närvarande. Men även övriga välfärdsreformer i samhället påverkar födelsetalen. Att Sverige under 90-talet blivit otryggare, framförallt för ensamstående mödrar visar forskarna i Kommittén Välfärdsbokslut med önskvärd tydlighet, liksom att ungdomar fått högre socialbidragsberoende och sämre anknytning till arbetsmarknaden.
Fler heltidsjobb, högre löner, välfärdsreformer och en förbättrad arbetsrätt kan bidra till att göra barnafödandet jämställt och inte till en fråga för chefen.
