Vem som fick mycket, lite eller ingenting gjordes 2000 upp lokalt mellan arbetsgivare och fack. Tidigare hade de centrala löneavtalen garanterat alla något. Exempelvis 200 kronor 1999.

Vi har ställt samman och analyserat statistik över vad som hände inom Kommunals avtalsområde. Kommunals statistiker Peder Unander tog fram grundmaterialet. Uppgifter finns för alla grupper utom brandmännen.

Yrkesgrupperna som tjänade bäst fick oftast mest pengar. Tidigare tjänade en överskötare/1:e skötare inom landstingen 25 procent mer än en städare. Gapet växte nu med 300 kronor till 27 procent. I kommunerna ökade gapet mellan elmontören och städaren med ytterligare drygt 400 kronor.

Sämst löneutveckling har renhållarna haft. Lönenivån steg med bara 237 kronor. Kommunals ombudsman Bo Johnsson är förvånad över det:

— Det är kanonsvårt att ha någon uppfattning om varför i och med att alla löner sätts lokalt.

Arbetsgivare talar inte sällan om brist på vårdpersonal. Men några spår av det i form av löneökningar utöver avtalets ram finns inte i statistiken. Undersköterskorna har exempelvis fått 3 procent varken mer eller mindre än andra kommunalare.

När avtalet skrevs under beräknades det i snitt ge 414 kronor per månad. Dessutom avsattes 32 kronor till verksamhetspotter.

I verkligheten blev det 412 kronor. Då är alla grupper medräknade, även vikarier och timanställda. Kommunalarna fick mycket lite eller inget alls från verksamhetspotterna.

De mansdominerade yrkesgrupper drog inte ifrån. De fick några tior mer men i procent nästan exakt lika mycket som de andra. Vårdjobben inom landstingen fick nästan exakt lika stora ökningar som övriga kommunalare. Förlorarna är köks- och städpersonalen som fick hundralappen mindre.

Obduktionsteknikerna med sina 752 kronor (+4,4 procent) toppar landstingslistan. Städarna, kokerskorna, köksbiträdena fick mindre än hälften så mycket.

I procent fick tvättmaskinskötarna/tvättbiträdena mest — 4,9 procent eller 695 kronor. Löneläget klättrade upp till 14 869 kronor.
I kommunerna fick teknikgrupperna i procent mindre än andra yrkesgrupper. Tio kronor mindre än vårdfolket.

Bland vårdgrupperna fick exempelvis skötarna 130 kronor mer än sjukvårdsbiträdena. Även inom kommunerna halkar ekonomibiträden och städare efter.