Under de närmaste årtiondena får vi en allt äldre befolkning enligt SCB:s prognoser. En viktig orsak är att vi i genomsnitt lever allt längre. När antalet pensionärer växer så växer också behovet av äldreomsorg.

Socialminister Lars Engqvist anser dock att intressen knutna till försäkringsbranschen i debatten far med överdrifter.

— En avancerad lobbyverksamhet som bygger på ett kvasivetenskapligt resonemang, säger han.

— Och deras buskap är att du måste försäkra dig själv.

Antar man bara att behovet av äldreomsorg växer i takt med att antalet pensionärer så växer det med 60 procent under kommande 30 år.

I verkligheten är en ökning på 20-25 procent en realistisk prognos framgår den utredningen som gjorts av docent Mårten Lagergren vid Äldrecentrum och analyschef Ilija Batljan på Socialdepartementet.

Och det är en mindre ökning av omsorgsbehovet än vad de trodde för bara något år sedan.

Att ökningen inte blir större beror på att vi lever längre som friska. Det är under livets sista år som vård- och omsorgsbehov ökar kraftigt.

De har i sin analys tagit hänsyn till vad som hänt med pensionärernas hälsa och funktionsförmåga under senare år. Inte bara fakta från Sverige utan också från övriga Europa och USA. Resultatet är entydigt: det har skett betydande förbättringar av de äldres hälsa.

Vi lever allt längre, men varje persons behov av äldreomsorg under livet växer inte. Det kommer bara vid en högre ålder.

Forskningen visar också att det finns fortfarande en betydande potential eftersom hälsan är en klassfråga. Både bland äldre och yngre pensionärer minskar andelen med hjälpbehov med växande inkomst.

Bland pensionärer med låga inkomster är hjälpbehovet vid 65 lika stort som bland höginkomsttagarna i 80-årsåldern.