På kommunals kongress tog en majoritet av ombuden kraftigt avstånd från de formuleringar i rapporten Solidaritet och Valfrihet i välfärden som handlar om privata aktörers rätt att göra vinst och dela ut densamma till ägarna. Rapporten drogs tillbaks och ska nu ut på ett brett rådslag bland medlemmarna, innan den kommer upp till förnyad debatt och beslut på nästa års förbundsmöte.

Det är bra att kommunalare i både offentligt och privat driven verksamhet nu får tycka till om en samhällsfråga som har både en politisk-medborgerlig och en facklig dimension. Och dessa intressen sammanfaller inte självklart.

ATT HA MER ÄN en arbetsgivare att välja på kan vara en fördel ur facklig synvinkel, liksom det kan vara bra med viss valfrihet för brukarna av välfärdstjänster. Men att gemensamma skattemedel går in i företag som undandras insyn och medborgerlig kontroll och där anställda inte har meddelarfrihet är negativt ur medborgarsynvinkel.

Det gör debatten om valfrihet och välfärd, om ägande och inflytande komplex. I rapporten förs också många nyanserade resonemang runt de problem och konflikter som kan uppstå, som inte kom fram i diskussionen på kongressen.

MERPARTEN AV ALLA som deltog i kongressdebatten, såväl anhängare som motståndare till rapporten, är socialdemokrater. Frågan kommer förstås även upp på socialdemokraternas kongress, vilket förhoppningsvis klargör hur (s) ska ställa sig till synen på ägandet och valfriheten i vår gemensamma sektor. Ska gränsen dras vid vinstudelning som Göran Persson föreslog eller någon annanstans?

Kommunals kongress speglar ett starkt försvar för att bevara den offentliga sektorn. Är detta en vänsterframgång? undrar vänsterpartisten Björn Grip, vice ordförande i landstingsstyrelsen i Östergötland. Det är inte självklart, framhåller han i LO-tidningen (nr 20) och skriver: ”Om det skulle vara så att enbart försvaret av en offentligt driven vård betraktas som vänster, är risken stor att Kommunals kongressbeslut kan bli en pyrrhusseger”, dvs kosta mer än den smakar. Grip talar dock inte om vinstutdelande företag, utan om ideella rörelser och personalkooperativ, som han menar kan tillföra mycket till offentliga sektorn genom den skaparkraft som frigörs. ”Därför måste vänsterkrafterna i politiken våga pröva alternativ och utmana rådande etablissemang och maktstrukturer i den offentligt drivna hälso- och sjukvården”, konstaterar Grip.

ATT FÖRSVARA IDÉN om den offentliga sektorn är ett viktigt politiskt uppdrag. Men att bekämpa de dåliga arbetsvillkor samma offentliga sektor ger sina anställda är en facklig uppgift som kräver minst samma engagemang. Trofast kärlek måste någon gång få något tillbaka för att överleva.