— De privatanställda är förvånansvärt negativa till privat drift, säger Marta Szebehely en av två forskare som står bakom en färsk rapport från Arbetslivsinstitutet om hur kommunalt och privat anställd personal ser på sin arbetsmiljö och de förändringar som skett under 90-talet.

Personalen gör i undersökningen tummen ner för konkurrens och privata vinstintressen i vården.

Mest negativa till vinst i vården är faktiskt de privatanställda själva, även om skillnaderna i attityder är små mellan privat- och kommunanställda.

— Det finns en opinion emot entreprenadisering generellt i de tre kommunerna. Det handlar inte om att man är för eller emot. Utan det handlar om att vara mer eller mindre emot, säger Rolf Å Gustafsson, den andre av de två författarna bakom rapporten som har namnet ”Arbetsvillkor och välfärdsopinion inom äldreomsorgen.”

Undersökningen är en så kallad fallstudie i tre kommuner. All äldreomsorgspersonal, även tjänstemän och alla politiker i tre sinsemellan olika kommuner har svarat på en omfattande enkät. Totalt har närmare 2 000 personer svarat på frågorna.

Resultaten går på tvärs emot en studie som Kommunal beställde förra året ( se artikel nr 7-2000) där de privatanställda i äldreomsorgen genomgående satte högre betyg på sin arbetsgivare än kommunalt anställda.

— Det är inga stora skillnader mellan privatanställda och kommunanställda. Men om vi slår ihop resultaten så är den skillnad vi finner till det privatas nackdel i huvudsak, säger Marta Szebehely.

Privatanställda heltidsarbetande undersköterskor och vårdbiträden i särskilda boenden i privat regi är den grupp som tycks ha det stressigast på jobbet, enligt Gustafssons och Szebehelys studie. En kraftig majoritet av dem svarar jakande på frågan om de har för mycket att göra.

På frågorna om arbetet är stimulerande, engagerande, tillräckligt omväxlande är däremot de privatanställda mer positiva än de kommunanställda. Vilket inte är den paradox man först kan tro, enligt författarna.

— Man kan möjligen tänka sig att det är lite knappare personalresurser i det privata men samtidigt kanske man har en eldsjäl till arbetsledare som lyckas få personalen med sig och som gör att arbetet känns engagerande, säger Marta Szebehely.

Den enda grupp som till övervägande del anser att personalen får bättre arbetsvillkor i och med konkurrensutsättningen är de anställda i den av de tre kommunerna där ännu ingen äldreomsorg bedrivs i privat regi.

— Det mest anmärkningsvärda resultatet i vår studie är nog att just i de kommuner där man har erfarenhet av privat vård så är man mycket mer skeptisk till att det blir bättre för personalen med privata utförare, konstaterar Marta Szebehely.

87 procent av personalen och 84 procent av politikerna anser att äldreomsorgen huvudsakligen bör finansieras genom offentliga medel.
De båda författarna betonar att skillnaderna är större mellan kommunerna än mellan offentligt och privat. Undersökningen skulle behöva utvidgas till fler kommuner innan det går att slå fast hur privat- och kommunanställda skiljer sig i synen på arbetsmiljön.

— Efter 8-9 år med entreprenadiseringar i Sverige har vi två undersökningar som tittat på arbetsmiljön. Det är vår och det är Kommunals. Nu måste det göras en ordentlig studie innan man går vidare med privatiseringar, säger Rolf Å Gustafsson.

Fotnot: Rapporten med beteckningen Arbetslivsrapport nr 2001:9 kan beställas via Arbetslivsinstitutet, tel: 08 – 619 67 00.