Så skulle undersköterskans speciella kompetens kunna beskrivas. På ett sätt.

— Det finns en oerhörd kompetens hos undersköterskorna men också en väldig spännvidd i kunskap. Avdelningschefer jag intervjuat är bekymrade för framtiden. Hur tar man tillvara den kompetens som finns och hur för man vidare den?

Frågan vidarebefordras av Ulla-Britt Nyman i Uddevalla, forskare och själv undersköterska i botten. Några svar hoppas hon själv snart kunna ge.

Hon har nämligen ägnat det senaste året åt att sätta den tysta odefinierade kunskapen hos undersköterskan på pränt.

På uppdrag av NU-sjukvården i Västra Götaland, lägger hon snart fram sin rapport som bygger på intervjuer med 55 undersköterskor, 14 avdelningschefer och några verksamhetschefer från de fem olika sjukhusen som tillhör NU-sjukvården.

Undersökningen i sig kan sägas vara unik. Undersköterskan i forskningssammanhang är en hittills ganska okänd figur.

Hennes slutsatser leder fram till krav som har hörts förr men i och med det omfattande materialet är de rejält underbyggda den här gången.

Här är några av hennes förslag som hon hoppas att ledningen för NU-sjukvården tar till sig:

• Undersköterskorna skriker efter vidareutbildning. Dels vill de liksom sjuksköterskorna höra de senaste rönen inom sitt område. Dels efterlyser många utbildning och erfarenhetsutbyte där man får reflektera och samla ihop sin kunskap. Utbildning i handledning efterfrågas, det kan göra att någorlunda liknande kunskaper förmedlas till de nya som kommer utifrån.

• En tvåårig vidareutbildning på högskolenivå. Det skulle medföra flera positiva effekter. Forskningen kommer i gång, yrket blir mer och mer definierat. Statusen stiger, och med den lönen.

• En legitimation eller form av papper på utbildningen skulle stärka yrkesidentiteten. Det efterfrågas av många.

• Ett slags lärlingssystem i sjukvården skulle kunna införas i form av en längre arbetsplatsanknuten praktik. Det skulle vara ett utmärkt sätt att ta tillvara kunskaperna från undersköterskorna. Kunskaper som annars riskerar att försvinna. Det skulle vara ett sätt att rädda återväxten i tider av rekryteringsproblem.

• Återinför sjukvårdsbiträdena. Det är i dag brist på utbildat folk. Samtidigt ska människor som är utbildade på omvårdnad städa, diska, och tvätta sängar. De arbetsuppgifterna är viktiga men kan utföras av någon annan. När vården blir allt mer specialiserad skulle man vinna på att renodla yrkesrollerna.

I sin undersökning har Ulla-Britt Nyman försökt ringa in det specifika med en undersköterskas yrkesroll. Det hon kommit fram till är något av en paradox. Det specifika är att det inte finns något specifikt eftersom de gör så många olika arbetsuppgifter.

— Det är så okänt vad undersköterskeyrket och utbildningen innebär. Det är också specifikt att utbildningarna över tid sett så olika ut.
Sjuksköterskorna har sin legitimation att falla tillbaka på.
Undersköterskan har inte det och det blir på något sätt upp till henne själv att ta ansvar för sin kompetensutveckling.

Ulla-Britt Nyman är noga med att påpeka att hon inte är ute efter att racka ner på sjuksköterskorna. Det är ingen revirstrid hon är ute efter. Sedan hon jobbade i vården tycker hon sig också allmänt se en ökad respekt och förståelse yrkesgrupperna emellan.