Några beräkningar på vad det kan innebära för kommunernas ekonomi fanns dock inte med när socialminister Lars Engqvist presenterade förslaget på torsdagen.

— Jag tror att efterfrågan kommer att öka lite. Men det beror i så fall på att ett antal människor i dag anser att de inte har råd att efterfråga det de har laglig rätt till. Och det är en skam, sade Lars Engqvist.

Senast den 1 juli 2002 ska kommunerna ha infört maxtaxan. Förslaget består av två delar. Dels införs ett tak på 1 476 kronor i månaden för vad kommunerna får ta ut i vårdavgifter för äldre- och handikappomsorg.

Och dels införs ett så kallat förbehållsbelopp på riksnivå. Det innebär att att avgifter inte får tas ut för ensamstående med en inkomst som är lägre än 3 979 kronor i månaden efter det att hyran är betald. Motsvarande summa för makar/sambor blir 3 333 kronor i månaden.

Socialdepartementet räknar med att sex procent av de cirka 250 000 personerna som betalar för äldre- eller handikappomsorg i dag har högre avgifter än det föreslagna taket.

Betydligt fler berörs av det nya förbehållsbeloppet. Ungefär 45 procent av landets äldreomsorgstagare har kvar mindre i plånboken än det föreslagna beloppet, som det ser ut i dag, enligt departementet.

Kommunerna kompenseras med höjda statsbidrag på 900 miljoner kronor per år. Vinnarna bland kommunerna finns bland dem som inte tar ut några avgifter alls för sin äldreomsorg. 17 procent av vårdtagarna betalar i dag ingen avgift alls.

Förslaget skickas nu till landets högsta jurister i Lagrådet, för granskning, innan riksdagen fattar beslut tidigast i höst. Det står klart sen tidigare att det finns en politisk majoritet för förslaget. Regeringen har gjort upp med vänsterpartiet och miljöpartiet i frågan.