Mona minns Sträng
KOLUMNEN: Bilden av den cyklande Gunnar Sträng, finansministern som började sin bana med att cykla runt till storgods och bönder för att agitera och värva medlemmar är för många en stark symbol för Lantarbetareförbundet.
Och följdriktigt är det i Runöskolan, folkhögskolan som Sträng själv pekade ut byggplatsen för som de 14 000 Lantarbetarna håller den kongress där de fattar beslut om att gå samman med Kommunal, efter 83 år som eget förbund.
Bland gullvivor och skir grönska, i en för tillfället ombyggd sporthall tar de för sista gången ställning till fackliga frågor i eget namn, medan fanorna med den gyllene plogen med sädesaxet vajar i den svala majvinden. Det är en fin symbol, som visar det lantarbetarna tar med sig in i Kommunal, omsorgen om människa, djur och natur.
Mona Sahlin, minister på Näringsdepartementet, berättar om sina minnen av Gunnar Sträng.
— Som ny i riksdagen och yngst fick jag honom som mentor. Han var mitt stora stöd under många år och jag tackar er så här i efterhand för det och hoppas att ni hittar er plats i Kommunal. Arbetsmarknaden förändras och då måste också organisationsformerna göra det, säger hon.
Mona Sahlin talar om att stärka arbetsrätten för de många otrygga, tillfälliga jobben. Hon ger ett vallöfte om att åter ta bort undantagsreglerna för turordningsrätten, som försämrats med miljöpartiets hjälp. Ombuden applåderar gillande.
— Men i det nya partiprogrammet känner jag inte igen mig, säger Cecilia Olsson från Skåne.
— Förr pratade vi bara om klass, nu måste vi ha med även kön och etnicitet. Partiprogrammet beskriver förändringar på gott och ont och det är bra att vi får en debatt om ideologi, säger Mona Sahlin.
