Just nu är 77 procent av befolkningen sysselsatt. En realistisk siffra för år 2004 är 69 procent, menar Jan Rydh.

Anledningen till att sysselsättningsmålen inte kan uppnås är att långtidssjukskrivningarna har ökat kraftigt, mer för kvinnor än för män.

Mellan fyra och sex miljarder skulle det kosta att rehabilitera alla som behöver det.

Regeringen satsar nu 100 miljoner på olika rehabiliteringsprojekt. Samtidigt spräcker sjukskrivningarna det satta budgettaket.

Den första juni lägger Jan Rydh fram första delen av sitt handlingsprogram för hälsa i arbetslivet. Andra delen kommer i december. Jan Rydh får inte föreslå åtgärder som inte är finansierade med besparingar på annat håll. Han delar därför upp sitt åtgärdsprogram två delar: ett kortsiktigt som kan klaras inom budgetramen och ett långsiktigt som syftar till en helt ny struktur i det svenska försäkringssystemet. På sikt anser han att sjukförsäkringen måste ges en mer försäkringsmässig utformning och läggas utanför den statliga budgeten.

Idag är mellan sex och sju procent av befolkningen sjukskriven. Bara hälften är det av rent medicinska skäl, menar Jan Rydh. Resten skulle kunna arbeta om arbetsplatserna anpassades till arbetskraften i stället för tvärtom. Man ska kunna arbeta även med nedsatt funktion, anser han.

Ett exempel på onödig sjukskrivning är folk som går hemma och dricker kaffe i väntan på röntgen.

— De skulle kunna dricka kaffe på jobbet i stället, säger han.

En av de kortsiktiga åtgärder Jan Rydh föreslår är att man ska kunna vara sjukskriven från 20 procent och uppåt, detta för att inte förlora den viktiga kontakten med arbetslivet.

Vikten av ett tydligare arbetsgivaransvar betonas starkt i utredningen. Det ska vara tvingande för arbetsgivaren att sätta igång en rehabilitering när en anställd varit sjukskriven i 45 dagar. Sjukskrivningar ska inte kunna vara längre än ett år. Senast då måste Försäkringskassan ha föreslagit lämplig rehabilitering.

Den kraftiga minskningen av arbetskraften borde ha kunnat förutses, anser Jan Rydh. Statistik från olika instanser som Arbetsmiljöverket, Riksförsäkringsverket och Statistiska centralbyrån har funnits. Vad som har saknats har varit ett samlat grepp.

— Inget privat försäkringsbolag skulle ha ”ickereagerat” på så lång tid, säger han.