Den ena var att det satt tiggare utmed husväggarna. Eftersom jag inte hade varit utanför Norden tidigare hade jag heller aldrig sett en tiggare. Den andra företeelsen som jag lade märke till var att stolarna på trottoarserveringarna var vända ut mot gatan och placerade i flera rader, som på bio ungefär, så att man till ölen eller kaffet kunde titta på förbipasserande människor och bilar. Hemma fanns det nästan inga trottoarserveringar. I varje fall inte med stolarna vända utåt.

När jag idag går från min bostad i centrala Stockholm till jobbet, en promenad på drygt tio minuter, ser jag dagligen flera tiggare med nedslagna huvuden utmed husväggarna. Samtidigt passerar jag ett antal uteserveringar med stolarna vända ut mot gatan. Jag gillar verkligen dessa kontinentalt vända stolar som dessutom kommer ut tidigare på våren och står kvar senare på hösten. Men hur kan det komma sig att det mellan trottoarserveringarna också hamnade tiggare i Sverige? Och vad värre är. Jag har numera vant mig vid både tiggarna och de utåtvända stolarna som om de nästan förutsätter varandra.

Då, för femton år sedan, föreläste jag för olika utländska delegationer som kom till Sverige för att studera den svenska modellen. Den modell som med generell välfärd, allmänna socialförsäkringssystem på hög inkomsttrygghetsnivå och med solidarisk lönepolitik hade skapat världens mest jämlika land här uppe i norr. Några sådana delegationer kommer numera inte till Sverige. Och tur är väl det när de till eftermiddagskaffet inte ens skulle se om de är i Stockholm eller Bryssel.

Hur kunde det bli så? Inte på grund av borgerliga regeringar har vi nu fått lära oss av Finansdepartementet utan trots att vi haft socialdemokratiska regeringar under större delen av de senaste femton åren. Det börjar bli dags att inte bara låta saker hända. Det börjar bli dags att återskapa ett jämlikt samhälle för alla. Det går nu när det är överskott i statens finanser. Det är socialdemokratins uppdrag.

Förra året var jag i Sydafrika. Jag lade märke till två företeelser. På djurparken i Johannesburg fanns höga murar med fyra rader taggtråd och ytterligare fyra rader för att skydda oss mot rovdjuren. I stadens finare villakvarter fanns höga murar med fyra rader taggtråd och ytterligare fyra rader elstängsel runt varje villa för att skydda de rika från de fattiga. Det finns partier i Sverige som förespråkar ökade skillnader mellan människor. Om ett år är det val.

Hans Karlsson brinner för jämlikhet och har arbetat fackligt i 30 år. I grunden är han målare och är ordförande i Arbetstidsutredningen.

Kommunalarbetaren nr nio 2001