Kommunals avtalsdelegation har åkt hem. Efter en mycket kort diskussion var man fullständigt eniga om att medlarbudet som presenterades på fredagskvällen var helt oacceptabelt. Från Kommunals medlemmar finns ett stort tryck ”nu eller aldrig”.

— Skulle vi säga ja till det här skulle jag inte kunna åka hem, då fick jag väl stanna i Stockholm, var budskapet från mer än en i delegationen.

Många pekade på arbetsgivarnas ofta uttalade oro om framtida möjligheter att rekrytera personal till exempelvis äldreomsorgen.

— Det räcker inte med tal om att något måste göras för yrkena inom vår sektor, det måste visa sig i form av pengar, säger Kommunals ordförande Ylva Thörn.

Medlarnas bud är, när det gäller pengar, i stort sett en kopia av det avtal som SKTF, de kommunala tjänstemännens fack, slöt i veckan.
Kommunal, som under senare år haft en väsentligt sämre löneutveckling än tjänstemännen, har ställt betydligt tuffare krav. De löneramar som medlarna föreslagiit är oacceptabelt låga för Kommunal.

Så här står det i fackets svar på medlarbudet:

— Mot bakgrund av den systematiska omfördelningen från lågavlönade till bättre avlönade som länge pågått inom vår sektor och de accelererande löneskillnaderna gentemot den privata sektorn, så är det helt uteslutet för förbundet att acceptera föreslagna löneramar.

Kommunal har ställt som målsättning att höja lönerna för ett stort antal medlemsgrupper upp till verkstadsarbetarnivå. Det är yrkena där krav finns på gymnasieutbildning. Den ambitionen har medlarna totalt struntat i.

Enligt Kommunals beräkningar innebär medlarbudet att Kommunals grupper skulle fortsätta att tappa mot andra grupper.1992 tjänade en kommunalare i snitt 92 procent av vad en verkstadsarbetare gjorde, nu enbart 84,1 procent. Med medlarbudet skulle utförsbacken fortsätta ner till 82,8 procent.

Medlarbudet är också betydligt sämre än till exempel det avtal som Handels slöt. I dag tjänar handelsanställda någon hundralapp mer än kommunalarna i snitt. Med medlarbudet skulle skillnaden på tre år växa med sexhundra kronor.

Medlarna föreslår ett fyraårigt avtal med följande löneutrymme:

2001 lägst 2,9 procent

2002 lägst 2,5 procent

2003 lägst 2,3 procent

2004 lägst 2,1 procent

Kommunal har i och med svaret till medlarna öppnat dörren för ett fyraårigt löneavtal. Men då ska det till annat innehåll. De tidigare ställda kraven består: 5,5 procent per år.

Klyftan mellan medlarnas förslag och Kommunals krav är därmed stor. Större än den varit i någon förhandling på mycket mycket länge.

I år ger medlarbudet på 2,9 procent i snitt 433 kronor — Kommunals krav är på 5,5 procent, 824 kronor.

För 2004 skulle medlarbudet bara ge 339 kronor i snitt — Kommunal kräver 964, tre gånger mer!

Också när det handlar om fördelningen av pengarna finns stora skillnader.

Enligt medlarbudet garanteras alla minst 200 kronor mer i år och nästa år. För följande år finns inga individgarantier.

I sitt svar preciserar Kommunal sitt krav på reallöneskydd för alla medlemmar. Man kräver 300 kronor i generellt påslag.

Kommunal har krävt höjda ingångslöner i alla yrken. Men här har man backat i förhandlingarna. I medlarbudet höjs lägstalönen för den som fyllt 19 år med 500 kronor 2001 och lika mycket 2003. Lägstalönen skulle då bli 12 200 kronor.
Kommunal kan acceptera det om den andra höjningen görs ett år tidigare och att lägstalönen därefter höjs i samma takt som löneutrymmet.

Pensionsförhandlingarna har också kört fast. Landstingsförbundet vill sänka avgiften som arbetsgivarna betalar från 4,5 till 3,5 procent. Det finns också med i medlarbudet men Kommunal motsätter sig den försämringen.

Medlarförslaget accepterades dock av arbetsgivarsidan.