Rädda Vården har samlat undersköterskor, vårdbiträden, sjuksköterskor och barnmorskor som har tröttnat på omöjliga scheman, låga löner, långa köer och underbemanning.

— Vi driver fackliga frågor som vi inte tycker att facken själva driver, säger Jan Karlsson, undersköterska på äldreboendet Sirishof i Örebro.

En av punkterna på Rädda Vårdens dagordning är att all vård ska drivas i offentlig regi.

— Vi är rädda att en privat vård ska bli en vård för dem med stor plånbok, säger Jan Karlsson.

Bland personalen blir de privata inslagen också en grund för orättvisor när privata bemanningsföretag sköter vikariat.

— Vi ser på regionsjukhuset i Örebro hur den inhyrda personalen tjänar mycket mer än den ordinarie. Det blir ett motsatsförhållande mellan de två grupperna. Och de inhyrda kan inte sätta sig in i arbetet när de bara går in ett par dagar.

Bemanningsproblemen kommer inte att försvinna av sig själva. Vård-utbildningarna har svårt att rekrytera. Samtidigt blir befolkningen allt äldre.

Rädda Vården kräver att ingen som är anställd i vården ska tjäna mindre än 18000 kronor i månaden.

— Lönen kan vara en viktig grej, säger Jan Karlsson. Kan man få en bra lön så blir det lättare att locka folk att jobba i vården. Det och att arbetet blir mer uthärdligt. Långtids-sjukskrivningar är vanliga bland vårdpersonalen och de kostar mycker pengar. Långtids-sjukskrivningar är ett resultat av tunga arbetsförhållanden. Att göra arbetet drägligare, med mer personal, bättre scheman och fler vårdplatser, skulle få bukt med långtidssjukskrivningarna, tror Jan Karlsson. Och då skulle pengarna kunna läggas på löner, mer personal och fler vårdplatser.