Kommunals lönekrav som de presenterades före jul innebär i huvudsak:

• 700 kr/månaden per heltid.

• Relativlönetillägg under fyra år. Det ska höja lönenivån för Kommunals yrkesgrupper där gymnasieutbildning krävs. Målet är att komma ikapp verkstadsarbetarna.

För dyrt, det ryms inte i de ”samhällsekonomiska och kommunalekonomiska ramarna” blev kommentarerna från arbetsgivarhåll.

Hur mycket pengar handlar det då om första året?

Fackets lönekrav för i år kostar, enligt Kommunals expert på lönestatistik Peder Unander, 5,5 procent.

(Förutsättningen är att verkstadsarbetarnas löner höjs med 3,1 procent.)

Men eftersom löneökningar också ger mer skatteinkomster blir nettot för arbetsgivarna inte 5,5 procent, utan betydligt mindre.

Om lönenivån i Sverige höjs med 3,5 procent så får de kommunala arbetsgivarna in så mycket nya skattepengar att de räcker till för att betala 3,5 procent till de egna anställda. Till och med mer, som framgår av artikeln ”Lönelyft ger arbetsgivarna klirr i kassan”.

Räknar vi på den verkliga notan för Kommunals krav så måste vi alltså dra bort minst 3,5 procent från de 5,5.

Nettokostnaden för arbetsgivarna blir mindre än 2 procent, mindre än 1,5 miljard. Och den summan räcker också till för att höja korttidsvikariernas löneläge. 1,5 miljard är inte mer än en halv procent av kommunernas och landstingens alla lönekostnader för all personal idag.

Notan för att höja kommunalarnas löner är alltså inte högre. Det finns många sätt att betala den.

I olika tal har statsminister Göran Persson talat sig varm för att vårdpersonalens förhållanden måste förbättras. På Kommunals senaste kongress sa han exempelvis att ungdomar måste övertygas om att vård och omsorg är framtidsyrken:

— När jag ser att den gemensamma sektorn har en sådan ekonomisk styrka och en sådan attraktionskraft att personalen strömmar till, då är vi definitivt igenom 90-talets kris — men inte förr.

När Kommunal uppvaktade socialminister Lars Engqvist i början på året, med namninsamlingen för äldre människors rättigheter, sa han att löneläget för anställda i vården måste höjas på sikt. Han ställde enligt TT hjälp från staten i utsikt:

— Ska kommunerna klara sina åtaganden behöver de ökade resurser de kommande åren. Det kan vi från statens sida diskutera med kommunerna, sa socialministern då.

Statens finanser går nu också med stora överskott. Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos blir det hela 78 miljarder i år (budgetsaldot). Om mindre än två hundradelar tillfördes kommunerna och landstingen räcker det. Ett sätt är att sänka deras momsavgifter.

Finansministern blir också en vinnare om kommunalarna höjer sina löner. Av varje hundralapp får han in 34 kronor i avgifter och skatter.