Marie Broman är en av 27 anställda på Törngården. Hon har jobbat som vårdare i 20 år och tycker att IIP-certifieringen har lett till att de jobbar mer medvetet med att utveckla arbetet.

— Man känner att ens ord väger tungt, vi har utbildningsplaner, vi diskuterar vad vi behöver på Törngården, och vad var och en behöver utveckla. Det blev mer handfast med IIP. Ordning och reda och utveckling.

I industrin har man länge arbetat med kvalitetscertifiering, inom vården går det långsammare. Att säkra produkters kvalitet och tekniska tjänster är lättare än att garantera kvalitet i bemötande och vård. Men
kvalitetscertifiering är på väg i vården.

För sju år sedan skulle landstinget lämna över Törngården till kommunen. Personalen var skeptisk, och så bildade de den ekonomiska föreningen Törngården Autismcenter. Då var de tre anställda, idag är de 27. En av dem som var med då, för sju år sen, var Jesper Hållén, som nu är vd.

— De ringde från stadsdelsförvaltningen och frågade om vi ville vara med i något som visade sig vara ett IIP-koncept från England. Vi behövde inte betala något, det fanns projektmedel, bland annat från EU.

IIP betyder ”Investor in People”, investerare i människor. Och med människor menas anställda.

Jesper Hållén tyckte att uppläggningen passade. Den utgick från medarbetarna, gick nerifrån och upp. En verksamhet blir aldrig bättre än vad medarbetarna gör den till.

— Det passar oss i vården. Enda sättet att öka kvaliteten är genom att medarbetarna blir mer delaktiga och vill utveckla sig själva och arbetet, säger Jesper.

De första stegen på väg att bli certifierad togs i juni 1999. Alla anställda fick fylla i enkäter, sedan intervjuades de grundligt av konsulter från Kvalitetsakademin, som lanserar IIP i Sverige. Det handlade om att förstå målen för verksamheten, att förstå sin egen roll i den, veta vilka möjligheter till utveckling och träning som finns och mycket annat. Sen intervjuades ledningen, och så jämfördes och analyserades svaren. Synpunkter och intervjusvar var anonyma, alla kunde vara ärliga.

— Vi trodde vi var bättre på vissa saker än vi faktiskt var, säger Jesper Hållén. Vi har alltid haft barnen i fokus och haft högt i tak här, då tror man att allt blir bra. Nu förstod vi att vi måste sätta medarbetarna i fokus för att de skulle orka ge omsorg och göra verksamheten ännu bättre.

Det IIP-arbetet visade, var bland annat att ledningen var otydlig, och att det fanns brister i kommunikationen. Jesper som var vd ryckte då och då in som behandlingsassistent när det fattades någon, var han chef eller bara medarbetare då?

I dag finns det en chef i teamet på var och en av de tre enheterna. Även om Jesper också i dag hoppar in i arbetet med barnen så är han i den rollen inte vd, chefen på stället är chef.

En annan sak var kompetensplaner för medarbetarna, de behövde bli bättre.

Marie Broman är en av behandlingsassistenterna med lång erfarenhet. Hon har jobbat på både kommunala och privata
arbetsplatser innan hon kom till Törngården.

— Ofta finns det inte resurser, man får ingen handledning och cheferna sitter långt borta och kan inte verksamheten. Här är det annorlunda.

Kurserna som de anställda på Törngården går kan handla om allt från en dans- och trumkurs under en helg, till högskolestudier på distans om autism eller ekonomi, kortare kurser om dietkost och massage.

— När man har gått en kurs måste man på ett medvetet sätt utvärdera det man lärt sig och tillämpa det hemma, använda och dela med sig av kunskaperna, säger Marie. Själv läser hon en 20-poängs högskoleutbildning om autism på halvfart och distans.

Törngården är en ekonomisk förening, Stockholms stadsdelar och andra kommuner köper de platser Törngården kan erbjuda; boende för fem ungdomar och fyra vuxna, dagverksamhet för tio. Det är ont om platser och Törngården är inte beroende av plötsliga omorganisationer och sparbeting.

Den fackliga aktiviteten är låg, säger Marie som är med i Kommunal. De anställda är alla behandlingsassistenter men har en brokig yrkesbakgrund. Marie räknar upp ”socionom, lärare, vårdare, fritidspedagog, folk som arbetat inom omsorgen”… Men Törngården är med i arbetsgivarorganisationen KFO och har avtal med Kommunal.

— Facket behövs, även om arbetsplatsen fungerar bra. Det fanns frågor om det också i IIP, och det kunde vara bättre här, säger Jesper Hållén och ser bekymrad ut.

I augusti 2000 gjordes en prov-kontroll, skulle Törngården klara certifiering? Ja, det gick bra. I början av maj ställs frågan på allvar. Då kommer en auktoriserad konsult från England och intervjuar de anställda och cheferna. Klarar Törngården kraven kan Jesper Hållén några veckor senare sätta upp en plakett med IIP-kransen på väggen. Och använda märket IIP i annonsen när Törngården söker folk.