Kaisa (Lena Headey) åker från sitt snabba liv i London för att hämta sin försupne pappa i Oslo och föra honom till mamman som ligger döende i Aberdeen.
På vägen till Aberdeen går allt fel. Hela tiden. Filmen blir inte mer än en två timmar lång reklamfilm för Volvo, proppad med missöden.
De emellanåt mycket vackra bilderna hjälper föga. De saknar sammanhang och blir mest en påminnelse om vad en bra film kan vara.
Dessutom väcker filmen irriterande frågor som aldrig blir besvarade. Som exempelvis: Varför är Kaisas norske pappa svensk? Och varför är hans engelska så amerikansk?
Beror det helt enkelt på att han spelas av Stellan Skarsgård som har gjort en del Hollywoodfilmer på sistone? Jag hoppas att det finns ett bättre svar.
