Eftersom kurdiska inte finns i någon stor utsträckning i samhället runt omkring oss insåg vi att vi måste arbeta medvetet med att ge vår son ett välutvecklat språk. Därför köpte vi alla kurdiska barnböcker vi kunde få tag i och läste mycket för honom.

Det har debatterats under många år vilket språk invandrares barn ska lära sig först. Den här frågan engagerar folk så mycket att jag till och med har blivit ifrågasatt av främmande människor när jag pratar kurdiska ute med min son.

Men sedan jag har fått följa min sons språkutveckling blir jag än mer övertygad om att ett väl utvecklat modersmål underlättar inlärningen av ett andra språk. Det som är mest fascinerande att höra är hur medvetet han kämpar för att uttrycka sig lika exakt på svenska som han kan göra på kurdiska. Därför har jag gott hopp om att han kommer att bli tvåspråkig även om svenskan fortfarande är lite på efterkälken.

Tyvärr gäller inte min optimism över invandrares barns möjlighet att utveckla tvåspråkighet generellt. Alltför många av min sons kompisar är halvspråkiga snarare än tvåspråkiga. De har svårt att uttrycka sig både på svenska och på sitt modersmål.

De flesta föräldrar lär sina barn prata utan att egentligen tänka på hur de gör. Problemet är att den metoden inte är tillräcklig när man i samhället runt omkring pratar ett annat språk. Barnen får ju ingen förstärkning i språkträningen från främmande människor de träffar ute eller från syskon som mestadels pratar svenska. Den svenska som barn i invandrartäta områden som inte har svenska som modersmål lär sig i förskolan är i de flesta fall långt ifrån godtagbar.

Det är inte så att kommunerna blundar för problemet. Till exempel har man i Stockholm satsat på speciella språkförskolor där barnen börjar redan vid tre års ålder. Men den språkträning barnen får är ändå inte tillräcklig och kvalitén mellan olika förskolor är alltför varierande. Alla förskolor i invandrartäta områden borde se det som sin huvuduppgift att vara språkutbildare från den första dagen ett barn börjar där. För att detta ska kunna bli verklighet så krävs mer resurser både i form av personal och specialutbildning för personalen.

Jag tror alltså att samhället kan göra mycket för de här barnen genom att satsa på deras utbildning. Men jag tror nästan att det skulle göra lika mycket nytta om samhället kunde sluta nedvärdera deras föräldrar. Grunden för ett välutvecklat språk läggs i familjen. Idag får invandrarföräldrar ständigt budskapet att de är en belastning för sina barn eftersom de inte kan lära dem svenska. Om de i stället förstod hur viktigt det är att barnen får en bra grund i modersmålet så skulle barnen komma till förskolan och skolan med påtagligt bättre förutsättningar att lära sig svenska.

Nalin Pekgul flydde från Kurdistan som 13-åring med sina föräldrar. I dag är hon 33 år och sitter i socialdemokraternas partistyrelse och i riksdagen.

Kommunalarbetaren nr 4-2201