Bra vård blev för dyr i Munkfors
Personalen är stolta och alla lovordar vad de gör. Men efter avtalet med Kommunakuten ryker gruppboendet för dementa pensionärer i Munkfors.
För tio år sedan var deras gruppboende i tiden. Nu när det ska satsas på vården, skolan och omsorgen ska det ur tiden.
— Man vågar nästan inte tala högt om att man trivs och gör ett bra jobb. För då spetsas öron: där måste det vara något fel, där måste vi göra något! säger de som jobbar här.
Stort är kanske billigt men knappast alltid bäst. I alla fall när det gäller äldreomsorg. Det senare ansåg också regering och riksdag för tio år sedan. Kommuner ersatte långvårdens stora avdelningar med små gruppboende. När minilägenheter byggdes med både spis, kyl och frys gav staten stöd. Kylarna, frysarna och spisarna andvänds kanske inte idag, men gruppboendet blev ett steg framåt.
Gruppboendet på Gustav Janssons väg 10 , Hea 10, är litet, det byggdes för sex boende. Munkfors är en av Sveriges minsta kommuner, drygt fyratusen invånare. Befolkningen krymper liksom kommunens inkomster. Munkfors får bidrag från staten när man lägger ner Hea 10 och annat. I enlighet med uppgörelsen med Kommunakuten ska 8 procent av kommunens kostnader skäras bort.
Personalen jag möter här är stolta över vad de uträttar. Många har varit med från början. Nu kämpar de för sitt gruppboende.
— Vi tycker att vi är proffs på vårt jobb, förut fick man ju inte säga så, säger Liv Olsson.
Självskryt? Knappast. Anhöriga har också skrivit till kommunen och sagt ifrån:
”…det kan inte finnas ett bättre ställe för dementa och gamla att vistas på.”.
Kommunens socialtjänstchef Bjarne Bernefalk, som står bakom nedläggningsförslaget, har bara beröm:
— En mycket bra verksamhet som vi är jättestolta över!
— Jag är utbildad för att hjälpa människor. Istället får man använda tiden till att försämra, säger han dystert och lägger till: På ett så skonsamt sett som möjligt.
På soffbordet på Hea 10 ligger fotopärmen med bilder från utflykterna under boendets första år. Foton från påsklunchen på ortens krog.
— Ja, och visst gick det bra! säger personalen.
Från början var de tio som jobbade 75 procent och kunde ibland vara tre samtidigt. Sedan blev de två färre, åtta som jobbar 85 procent.
Jag vet inte hur många gånger jag runt om i landet har hört ”gå på promenad, det hade vi tid med för många år sedan.” Här gör de det.
Det kan vara krävande att jobba med dementa som ständigt pockar på uppmärksamheten, som inte kommer ihåg elementära saker. Lena Persson berättar om när ”han som slogs med käppen” rymde. Vad skulle hon göra för att inte få stryk?
— Jag rusade ut och tog min bil. Körde om honom och svängde tillbaka. Stannade och frågade om han ville ha en taxi. ”Visst” sa han och hoppade in.
Det blev en del protester när han upptäckte vart ”taxifärden” fört honom.
Varför tycker de då att det fungerar så bra?
De talar om fina lokaler i markplanet i ett område som de gamla känner till. Om en sammansvetsad personalgrupp som trivs ihop och som faktiskt har tid att bry sig.
— Tid till att lära känna, tid till kroppskontakt som är så viktigt för alla människor, säger Liv Olsson.
De gamla som kommer hit är ofta väldigt oroliga. Framåt kvällen ökar oron. Om personalen är inne i någons lägenheter står inte sällan snart andra i dörren och undrar: var är ni flickor?
— Det är atmosfären här. Det känns som en familj och inte som en institution, säger vikarien Catarina Skogman.
— Sedan 1992 har bara 23 bott här. Och då kommer man dem in på livet och lär känna anhöriga, säger Solveig Olofsson.
— Vi har haft ganska fria händer att forma vården själva, framför Lena Persson. Vi kompletterar varandra. Det jag inte kan är någon annan duktigt på.
Men nu planerar alltså kommunen för nedläggning. Det är ett ”oerhört dyrt driftmässigt boende” med ”väldigt stor personaltäthet” förklarar kanslichefen Leif Bäckman. Det blir intagningstopp och förflyttningar. Kraven för att få bo på gruppboende eller servicehus kommer att ändras. Fler ska få hjälp hemma samtidigt som besparingar på hemtjänsten är en betydande post i sparprogrammet!
På Hea 10 accepterar de inte att allt bara ska bli sämre för att kommunen går back. Så här skrev de till kommunfullmäktige där socialdemokraterna har 17 mandat, vänstern 6 och de borgerliga bara 8:
”Det går inte bra för Munkfors, men man hör och ser i media att det går bra för Sverige. Pengarna finns om de fördelas rätt. Har man en socialdemokratisk ideologi och har gått till val på vård, skola och omsorg, måste man se till att regeringen ger mer pengar till kommuner med underskott.”