Löneförhandlingarna körde fast
Löneförhandlingarna mellan Kommunal och de kommunala arbetsgivarna körde fast när man på allvar började tala pengar. Parterna enades om att kalla in två förhandlingsmedlare.
Därmed blir inget nytt avtal klart till den 31 mars när det nuvarande löper ut, tror Kommunals avtalsombudsman Jan Sjölin.
Arbetsgivarna har inte presenterat motbud till fackets yrkande vilka presenterade för över tre månader sedan.
— Vi har hittills förgäves trevat oss fram för att se hur vi kan komma fram i förhandlingarna, säger Landstingförbundets förhandlingschef Lena Tell.
Enligt henne är stötestenen glappet mellan vad Kommunal vill ha och kommunernas och landstingens förutsättningarna att betala.
Kommunförbundets förhandlingschef Staffan Löwenborg säger att Kommunals yrkanden ligger på en ”oerhörd hög” nivå:
Han motsätter sig ett löneavtal där det finns en ”automatisk koppling till någon annan grupp på arbetsmarknaden”.
Är det rimligt att exempelvis en undersköterska tjänar i nivå med en industriarbetare?
— Det har Kommunförbundet som organisation inte tagit ställning till. Det är varje kommun och den lokala fackliga organisationen som har ansvaret för lönesättningen av grupper och individer, svarar han.
Vilka principer styr då er?
— Avtalen ska både rymmas inom de samhällsekonomiska och kommunalekonomiska ramarma.
Vad det betyder i form av kronor och procent vill han inte ge besked om.
Hur meningsfullt är det med en medlare när bara en part har presenterat ett bud?
— Det är vårt krav på relativutjämning som de tycker är magstarkt. Jag vet inte om medlare kan underlätta, men det väl värt ett försök, svarar avtalsombudsman Jan Sjölin.
Utjämningskravet berör kommunalare i de yrken där det krävs gymnasieutbildning. Kommunal vill att deras löneläge på fyra år höjs upp till verkstadsarbetarnas. Idag skiljer cirka två tusen kronor.
Sjölin anser att det kanske inte är negativt att arbetsgivarna inte ”bitit sig fast”, det vill säga inte bundit upp sig kring ett bud. Kommunförbundet presenterade nyligen en ekonomisk rapport. Där framgick det att kommunalt anställdas löner måste öka mer än andras om kommunerna ska klara framtida rekryteringar.
— Klimatet känns skapligt för våra frågor, jag känner en svag medvind i nacken, säger Sjölin om förhandlingsläget.
Den första medlaren som man enades om blev Claes Stråth, som bland annat medlade vid senaste busskonflikten. Senare utsågs också Birgitta Böhlin generaldirektör på FMV, Försvarets Materielverk.
För tio år sedan var Stråth förhandlingschef på arbetsgivarsidan – Kommunförbundet. Resultatet blev det året ett Rehnbergsavtal på låg nivå. Det saknade alla former av förtjänstutvecklingsgarantier. Tidigare hade sådana funnits i avtalen för att förhindra att de kommunala lönerna släpade efter.