Så här sammanfattade kommunminister Lars-Erik Lövdén sin syn när han presenterade en enkätundersökning:

— Antalet sysselsatta ökar i kommunerna, fler och fler kan presentera positiva ekonomiska resultat, men vi har problem med de som tappar befolkning.

Orsaken bakom den ljusa bilden är enligt honom höjda skatteinkomster och höjda statsbidrag.

Förra året gick 112 kommuner och 13 landsting med underskott. I år tror bara 28 respektive 6 att de gör det. Och Lövdén tror att prognoserna är realistiska.

Regeringen har frågat kommunerna om de realt satsar mer eller mindre pengar på olika områden. Vid en real jämförelse räknas först fördyringar bort som högre löner och priser medför. Därmed blir det klart och tydligt om pengarna räcker till mer eller till mindre verksamhet.

Om exempelvis en förskola får 2 procent högre anslag och löner och priser ökar med 3 procent minskar resurserna med 1 procent.

Enligt finansdepartementets sammanställning satsar kommunerna ofta realt mindre på förskolan och mer på grundskolan och äldreomsorgen. Den vanligaste motiveringen är att befolkningens ålderssammansättning förändras.

I nr 3 av Kommunalarbetaren visade vi hur statsbidragen framöver räcker till färre kommunala jobb. Den reala utvecklingen framgår inte av regeringens redovisningar. Några planer på att realt redovisa statbidragen har inte heller kommunministern:

— Vi gör ju inte det allmänt i statens budget eller i andra verksamhetsområden.

Kommunförbundet och landstingsförbundet har framfört tanken på att statsbidragen indexeras så att det reala värdet garanteras.

— Jag är negativ till att indexera. Vi bedömer år för år och ser på vilken volymtillväxt för kommunsektorn som är önskvärd. Då väger vi in statsbidrag, skatteintäkter och andra faktorer.

Så dagens volymförändring är den som regeringen vill ha?

— Den är i dag i reala termer drygt 1 procent, förra året ungefär 1,4 procent.

Är det i enlighet med regeringens målsättning?

— Samhällsekonomiskt är det naturligtvis så. Men kommunerna har också ett stort utrymme att bestämma själva eftersom vi har släppt på lagstiftningen kring skattestoppet.

När äldreomsorg och skola anses så viktiga, varför får då kommuner och landsting bara växa med en procent när hela samhällsekonomin växer med tre?

— Vi får ju inte dra på en sådan utveckling att vi hamnar i ett läge att vi inte kan hantera det större problemet som växer här framöver, nämligen antalet äldre.

— Vi kan inte heller dra upp offentlig konsumtion så högt att vi inte kan bära den om vi om några år går in i en lågkonjunktur.

Han pekar på att antalet kommunanställda växer.

Samtidigt visar också statistik att antalet personer som arbetar i vården och omsorgen fortsätter att sjunka.

— Ser man på SCBs statistik har antalet anställda i landstingen ökat under det senaste året. Det kommer att finnas ett utrymme att öka antalet anställda i vården under de närmaste åren med den utveckling vi ser framåt.

Staten tar allt mer från kommuner och landsting genom ständigt höjda momsavgifter. Har du tänkt göra något åt det?

— Jag tycker inte momssystemet fungerar bra idag, säger Lövdén. Ambitionen är att hitta ett långsiktigt hållbart system från första januari. Jag vill inte säga mer än så.

Totalt antal tusen i arbete med vård och omsorg i Sverige
(Offentligt och privat)

1995 666

1996 653

1997 629

1998 624

1999 628

2000 621

(Frånvarande på grund av olika skäl som sjukdom är borträknade. Källa: Landstingsförbundet)