Målet när kommunalarna i höstas gick in i förhandlingar med arbetsgivaren om vad verksamhetspotten ska användas till, var att de skulle få tillbaks vad de bidragit med. Av taktiska skäl krävde de att få del av det tjänstemännen bidragit med.

— De var vana att få del av det som kommunalarna bidragit med och de protesterade när det gick åt andra hållet. Nu fick vi som vi ville, säger brandmannen Nils Zetterberg i Täby.

Det är inte meningen att verksamhetspotten ska ersätta de pengar Södra Roslagens Brandförsvar i vanliga fall lägger på att utbilda brandförvarets personal. Men med de här pengarna kan också brandmännen få utbildning, annars brukar befälen vara de som vidareutbildas.

Alla sorters utbildningar kan komma på fråga så länge de passar de mål arbetsgivaren satt upp för kompetensutveckling. Det är fritt fram för brandmännen att själva komma med önskemål om utbildningar när som helst under året. Beslut om brandmannen kan gå kursen fattas sedan i MBL-förhandlingar.

Nils Zetterberg tror att det kan komma att handla mycket om kurser i data och framförandeteknik.

— När yrkesrollen förändras är det viktigt att hänga med. Det handlar mer och mer om att vara ute och hålla lektioner och föredrag. Då kan det vara bra, särskilt för dem som inte är så vana att tala inför folk, att få litet pedagogisk skolning.

Kommunerna har friheten att välja vad och vilka verksamhetspotten ska gå till. Vanligen har verksamhetspotterna använts till löneökningar. Men brandmännen i Täby sörjer inte den missade chansen till extra löneökningar.

— Det är meningen att det här ska kunna ge medlemmarna möjlighet till löneutveckling, säger Nils Zetterberg.