Från och med våren 1997 blev Perssonpengar ett begrepp. Sedan kom utspel efter utspel. Fler miljarder till kommuner och landsting delades ut varje halvår. Höjningarna fram till 2003 utlovas bli 28,8 miljarder kronor enligt regeringens egna siffror.

Många som jobbar i skolan, vården och omsorgen märker dock inte av några ökade resurser, tvärt om. Vår granskning av fakta visar också att allt mest liknar ett illusionsnummer. Medan allas blickar riktas mot statens tillskott sker indragningar och urholkningar i tysthet.

Indragningar: Trots att dessa är på väg att bli 18 miljarder så är det få politiker som talar om att staten tar tillbaka det mesta av vad man ger. Netto blir ökningen därmed inte 28,8 miljarder utan bara 10,8 miljarder.

Urholkningar: Kommunerna får inte kompensation för pris- och löneökningar. När kommunala löner stiger år för år räcker varje miljard från staten till färre jobb.

Exempelvis räcker en miljard idag till 450 färre jobb än den räckte till 1997.

Även om kommunala löner stigit långsammare än i privata näringslivet så kan man inte blunda för löneökningarna. Att bara i tal och debatt bolla med miljarder hit och dit döljer verkligheten.

Statsbidragen skulle behöva höjas med ännu mycket mer. Nu räcker de år för år till färre jobb visar vår undersökning. Cirka fem tusen färre 2003 jämfört med året före Perssonpengarnas tid.