Staten ger…

1996 fick kommunerna och landstingen netto drygt 38,3 miljarder kronor från staten (generella statsbidrag netto). Det räckte till att betala för 143 000 jobb.

• Hittills 21,3 miljarder (år 2000).

• Fram till 2003 ytterligare 7,5 miljarder.

Summa 28.8 miljarder

…och tar

1. Genom sociala egenavgifter.

När staten började ta in egenavgifter från löntagarna innebar det att kommunerna och landstingens skatteinkomster sänktes. Pengarna hamnade istället hos staten.

Särskilt avgiftshöjningarna under 1997 och 1998 är kostsamma för den kommunala sektorn. Men förlusten ökar dessutom i takt med att skatteunderlaget växer.

Förlusten ökar år för år.

• Hittills 7,7 miljarder.

• Fram till 2003 ytterliggare 2,6 miljarder.

2. Genom att ta allt högre momsavgifter.

I samband med EU-inträdet förändrades momssystemet för kommuner och landsting. De måste sedan dess betala en ny avgift till svenska staten. Momsavgiften höjs år för år.

Första året fick de nästan fullt ut ekonomisk kompensation för avgiften.
Men därefter växer gapet mellan vad momsavgiften kostar och vad kompensationen ger.

Nivån på indragningarna till staten blir bara större.

• Hittills har gapet vuxit till 4 miljarder.

• Fram till 2003 med ytterligare 4,7 miljarder.

…och pengarna räcker till färre jobb.

Drar vi bort vad staten tar från vad staten ger får vi fram det verkliga tillskottet av pengar. I tabellen kallar vi det för nettotillskott.

• Kommunerna och landstingen får idag 9,5 miljarder (år 2000) mer än 1996.
Därmed har bidraget till deras kassor ökat från 38,3 miljarder till 45,7 miljarder.

Den inkomstökningen är snabbare än kostnadsökningen för löner. Pengarna räcker idag till 152 000 jobb. 9 000 fler än 1996.

• Fram till och med 2003 blir dock nettotillskottet bara 1,3 miljarder, med de löften som givits. Det räcker inte ens för att kompensera ökade lönekostnader. Som framgår av tabellen räcker bidraget 2003 bara till 137 000 jobb.

• Alla löften till trots så får kommunerna och landstingen alltså mindre resurser från staten 2003 jämfört med 1996. Mätt i jobb över 6 000 färre.

1996 143 000 jobb

1997 141 000 jobb

1998 150 000 jobb

1999 153 000 jobb

2000 152 000 jobb

2001 147 000 jobb

2002 138 000 jobb

2003 137 000 jobb

Förändringar under 1997-2000 6 000 tusen färre jobb

Källor för beräkningarna:

Uppgifter från Statistiska centralbyrån, statliga budgetar, Konjunkturinstitutets analysunderlag, Landstingsförbundets och Kommunförbundets publikationer och experter.

De senare har fått granska beräkningarna, men författaren står helt för innehållet.