Så sa de 1997

• Tisdagen den 15 april presenterade finansminister Erik Åsbrink ”Perssonpengarna”:

”… till en bättre vård, en bättre omsorg och en bättre skola. På vissa håll kan befintliga arbetstillfällen värnas, på andra håll kan nya jobb skapas.”

• Fem månader senare lovade statsminister Göran Persson mer i budgeten:

”Därmed kan kvaliteten förbättras. Antalet lärare kan öka. Barngrupperna på daghem kan bli mindre… Tiotusentals arbetstillfällen säkras.”

Så blev det

Året då satsningen på vården, skolan och omsorgen skulle starta med fyra färska Persson-miljarder fick kommuner och landsting i verkligheten mindre resurser från staten. 1996 hade statsbidragen räckt till 143 000 heltidsjobb. Nu räckte de till drygt två tusen färre jobb.

Så sa de 1998

• I vårpropositionen plockade finansministern fram ytterligare fyra miljarder:

”Genom saneringen av de offentliga finanserna har utrymme skapats för att styra ökade resurser till prioriterade områden. Av särskilt stor vikt är att förbättra kvaliteten inom skolan, sjukvården och omsorgen om barn och gamla.”

• Budgeten på hösten innehöll ett tillskott på dryga miljarden. Och när statsministern öppningstalade för riksdagen i oktober var huvudnumret:
”Vården kan därigenom ytterligare förbättras, väntetiderna kortas och patientens ställning stärkas. Äldreomsorgen kan få mer personal och fler platser i äldreboende. Förbättrade arbetsvillkor i den gemensamma sektorn skapas och möjligheterna för offentligt anställda att gå från deltid till heltid skall öka.”

Så blev det

Valrörelsen handlade om skola, vård och omsorg. Åtta nya Perssonmiljarder — den största satsningen under hela perioden. Men tre miljarder tog staten tillbaka genom att höja sociala egenavgifter. Pengarna räckte ändå till fler heltidsjobb än året innan.

Statens bidrag räcker till drygt 9 000 fler jobb.

Så sa de 1999

• Nye finansministern Bosse Ringholm presenterade på våren ”vårdmiljarderna”:

”Skolan, vården och omsorgen skall förbättras. I takt med att statsfinanserna förbättrats har vi socialdemokrater steg för steg höjt nivån på statsbidragen till kommuner och landsting…”

•Budgeten på hösten gav nästan två nya miljarder. Statsminister Göran Perssons bild var bara ljus:

”Välfärden kan nu förbättras och rättvisan ska öka. Resurserna i kommuner och landsting ökar nu kraftigt genom både höjda statsbidrag och stigande skatteintäkter.”

Så blev det

Fyra nya Perssonmiljarder plus drygt en miljard till på plussidan. Samtidigt höjdes kommunernas och landstingens momsavgifter kraftigt. Tillskottet blev därmed litet.

Statens bidrag räcker till nästan 3 000 fler jobb.

Så sa de 2000

• I vårpropositionen utlovades pengar till kommuner som inför maxtaxan, i budgeten mera pengar till skolan. Först en halv miljard, fler följande år. Finansminister Bosse Ringholm lade i budgetdebatten friskt ihop olika års statsbidrag :

”På samma sätt som vården under de närmaste åren tillförs 9 miljarder kronor kommer nu skolan att få kanske det dubbla åren framöver, och nivån på det statliga stödet till skolan kommer att växa upp till 5 miljarder kronor. Det kommer att ge kommunerna möjlighet att anställa bortåt 15 000 lärare, skolpsykologer, kuratorer och annan personal…”

Så blev det

Fyra nya Perssonmiljarder. Men med momsavgifter och egenavgifter tog staten tillbaka. Statens bidrag räcker totalt till 145 800 jobb, något färre än året innan.

Statens bidrag räcker till nåstan 1 000 färre jobb.

Så blir det 2001

Staten ger fyra och en halv nya miljarder i ”ökade resurser” för att stärka sjukvården, skolan och fritidshem. Genom momsavgifter och egenavgifter tar man tillbaka tre. Nettotillskottet blir bara en och en halv miljard kronor.

Det räcker inte. Löneökningar (enligt Konjunkturinstitutets prognos) ökar kostnaderna för de 145 800 jobben med drygt två miljarder kronor.

Statens bidrag räcker till nästan 5000 färre jobb.

Så blir det 2002 och 2003

Mer pengar till framför allt skolan. Sammanlagt höjs nivån med 3 miljarder under tvåårsperioden.

Både momssystemet och egenavgifterna fortsätter att undergräva. Netto blir det inget kvar.

Med beräknade löneökningar räcker statens bidrag till ännu färre kommunala jobb.

Statens bidrag räcker till 10 000 färre jobb.

Fotnot: Med statsbidrag menas de generella statsbidragen.
Antalet jobb redovisas i hela tusental.