Så ska tyngden i vården mätas
Om två år kommer man att vetenskapligt kunna mäta vårdtyngd i äldrevården. För lite personal, dålig chef, låg effektivitet, stelbent organisation: Allt kommer att synas. Att sen åtgärda bristerna är politikernas sak. Det säger professor Bengt Arnetz som leder projektet.
Inte någonstans i världen finns ett heltäckande verktyg för att mäta vårdtyngd. I alla befintliga mätredskap har man bett personalen göra en skattning. Men vårdtyngden är bara en liten del av en total verksamhetsbelastning, menar Bengt Arnetz.
— Vårdtyngdens konsekvenser på hälsan kommer ju att vara väldigt annorlunda i en välfungerande organisation jämfört med i en dålig, säger han.
Han berättar om tidigare forskning där man jämförde olika äldreboenden. Trots samma bemanning och lika många boende kunde personalens hälsa vara utmärkt på ett ställe och dålig på ett annat.
Felet kan ligga någon annanstans. I dåligt ledarskap, otillräcklig kompetens, dålig organisation eller otydliga mål, till exempel.
— Det farliga med att bara lyssna på ropen är att de nöjda klagar inte, det har vi sett i flera studier. Det är därför det är så viktigt att ha en kompletterande undersökningsmetodik så att man får en bild som verkligen reflekterar hur personalen upplever det.
Det nya med ”Verktygslådan” är att alla intressenters syn finns med. När den är klar ska man kunna plocka upp ett verktyg och mäta en aspekt i taget, till exempel vårdtagarnas välbefinnande eller graden av utmattning hos personalen.
Studier visar att vårdkvaliteten och personalens arbetsmiljö hänger ihop på ett positivt sätt. De enheter som hade bäst vårdkvalitet enligt patienterna hade också högst arbetsmiljöpoäng.
— Man kan inte ha en toppvårdkvalitet utan att ha en topparbetsmiljö, säger Bengt Arnetz.
Det finns pengar i samhället men vi har valt att lägga resurserna på annat än sjukvård och äldrevård, säger Bengt Arnetz. Just nu satsar man på vägar och billiga hus.
Forskarna säger inte hur det ska vara, de ger underlag för dessa politiska beslut. När ”Verktygslådan” är klar kommer man att kunna se klart vad som behövs i äldrevården. Det kan tänkas att kostnadskrävande åtgärder behövs. Då är frågan om vi är villiga att betala.
Forskargruppen från Uppsala universitet driver projektet i samarbete med Åmålshälsan och kommunen. Vårdalsstiftelsen och Rådet för arbetslivsforskning, FAS, står för pengarna. Meningen är att man ska få fram ett verktyg för att mäta verksamhetsbelastning, inte bara för Bengtsfors, utan för hela landet och även internationellt.