Äldreomsorgspengen ska enligt henne fungera ungefär som skolpengen
gör idag. Det innebär att den gamla själv får bestämma var han eller
hon ska bo och vilken hemtjänst personen ska få.
Med hjälp av ett komplicerat poängsystem ska de äldres vårdberoende
avgöras. Meningen är att äldreomsorgspengen ska införas från och med
1 januari 2002 för boenden och från och med 1 juli 2001 för
hemtjänsten. Syftet är att öka valfriheten och flytta över makt från
politiker och tjänstemän till äldre och deras anhöriga.

— Det här är ett pilotarbete vi gör, ingen annan har ju genomfört det
här. Genom äldreomsorgspengen måste ju olika äldreboenden och
hemtjänster faktiskt tävla i att ge så god vård och omsorg som
möjligt till den enskilda.
Alla är inte lika positiva till idén om en äldreomsorgspeng. Till
kritikerna hör PRO, Sveriges största organisation för pensionärer.
PRO:s ordförande Lage Andréasson befarar att pengen kommer att leda
till en snedfördelning, där de pensionärer som är resursstarka och
har anhöriga i livet får en bättre tillvaro än de pensionärer som
inte är förmögna att sätta sig in i valsystemet.
Han menar att pengen bara är ännu ett exempel på prvivatiseringsvågen.

— Det är ju ett gigantiskt experiment i Stockholmsregionen. Kvalitén
på vården och omsorgen tenderar att bli sämre än i övriga landet
sedan i slutet av 90-talet, menar Lage Andréasson.
Och att det skulle bli bättre med en äldreomsorgspeng betvivlar han.

— Den innebär att plånboken får avgöra vilken vård och omsorg du vill
ha.

Men Birgitta Rydell menar att valfriheten för de äldre ökar med pengen?

— Den friheten har inget värde för de äldre. De ska inte behöva
välja, avslutar Andréasson.