Förslaget har diskuterats fram i samarbete mellan Räddningsverket, facken inom räddningstjänsten och Kommunförbundet. Det har lämnats till regeringens utredare i försvarsdepartementet.

De två åren ska ligga efter gymnasiet och fördelas på två tredjedelar teori och en tredjedel praktik. Kommunal vill gärna att det blir en KY-utbildning, kvalificerad yrkesutbildning, alternativet är högskola. Både betyg och fysiska test ska krävas för att komma in på utbildningen.

Efter de två åren ska det finnas en räddningsledarkurs på några veckor, plus tillsyns- och vidareutbildningar uppdelade i block.

Den längre utbildningen föreslås därför att kraven i yrket har ökat. Räddningstjänst handlar inte längre bara om räddningsarbete vid bränder och att förebygga bränder, men utbildningen är inriktad på det. Den nya utbildningen ska handla om alla typer av olyckor och både att förebygga, begränsa och rädda.

— Med längre utbildning följer mer utvecklande arbete och högre lön, säger ombudsman Lars Thörn, Kommunal. Den ska göra brandpersonalen gångbar på den övriga arbetsmarknaden.

— Det är också mycket viktigt att arbetsgivarna ger den fortbildning som behövs till redan anställda.