Härliga ord, eller hur? Det bästa med dem är att de är vetenskapligt underbyggda. Slutsatserna är nämligen formulerade av Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi vid Alnarp, Statens Lantbruksuniversitet utanför Uppsala. Hon vet mycket om hur vi människor är funtade och hon är ensam i Sverige om sin typ av forskning, som utgår från vakna djurs reaktioner.

— Allt har varit så koncentrerat på hur stresshormonerna aktiveras. Själv har jag alltså sysslat med motsatsen, kroppens lugn och ro-system. För ett sådant har vi och ju mer vi lär oss om hur vi får i gång det, desto bättre kommer vi att må.

Kerstins samlade rön finns nu att läsa i hennes nyligen på Natur och Kulturs förlag utgivna bok ”Lugn och beröring”.

I den får vi veta varför det är så viktigt att få balans i tillvaron, mellan vila och aktivitet och mellan olika områden i livet. Det handlar om lugn och rohormonet oxytocin, som hjälper oss till välbefinnande för att det är en del av vår natur. Det får oss att överleva, likaväl som stresshormonerna.

Om du är kvinna och har barn har du kanske redan stiftat bekantskap med oxytocinet i dig, nämligen när du ammade. Det fick dig att slappna av och må bra.

— Kanske har det varit lite olyckligt på ett sätt. Det faktum att oxytocin stimulerar förlossning och mjölkproduktion har stämplat det som ett ’kvinnligt’ hormon. Men det finns i männen också och kan frigöras genom många olika aktiviteter.

Ja visst. Sex, massage, fysisk träning, en god måltid, meditation; Allt hjälper lugn och ro-systemet. Nyckeln till ett bättre liv finns hela tiden i oss själva.

Samhällets förändring mot större självständighet och färre gemensamma vardagsaktiviteter är farlig för hälsan, menar professor Uvnäs Moberg.

Vi har på vägen förlorat många tillfällen till beröring, och inflödet till lugn och ro-systemet kan ha minskat nästan lika dramatiskt som inflödet till stressdelen har ökat.

Det kan få allvarliga följder eftersom lugn och ro också lindrar våra reaktioner på stress.

— De senaste årens ökade intresse för alternativa terapier som akupunktur och massage, spa-vistelser och träning, visar ju att en ”motrörelse” är på gång. Nu förstår alla vad jag menar när jag berättar om vad jag håller på med. Vad vår tids människor behöver är ju lugn och positivt inflytande.

— Det är heller ingen slump att den här forskningen föddes i en kvinnas huvud, så att säga. Jag bytte inriktning efter mina egna reaktioner på de två sista barnens födelse för närmare 20 år sedan. Dessförinnan forskade jag i magen. Sedan upptäckte jag mer och mer om oxytocinets välgörande effekter.

Självklart reagerar vi olika på det här hormonet eftersom vi alla är olika som individer. Vi har olika nivåer av oxytocin inom oss och det beror på gener, tidig påverkan, hur vi blev bemötta redan i livmodern, menar professor Uvnäs Moberg.

Själv försöker hon att leva som hon lär. Hon är numera ensamstående och har fyra barn, varav två flugit ur boet och två snart gör det. Hon har inte haft mycket tid för sig själv när hon sytt ihop de olika delarna av vardagen.

— Förutom att undervisa doktorander i Uppsala arbetar jag också i laboratorium på Karolinska institutet i Solna. Men idag tar jag aldrig med mig arbete hem om kvällarna. Jag går långpromenader, i timmar! I början tar det emot men sedan fungerar det av sig självt.

— Jag har provat många alternativa terapier eftersom jag är så nyfiken och en otrolig frisättare av lugn och ro-hormon är min trädgård. Blommor är sannerligen oxytocinets vänner.

— I arbetet är jag styrd av min entusiasm, eller de positiva stresshormonerna om man så vill!

Hur ser Kerstin Uvnäs Moberg på framtiden? Skulle inte oxytocin kunna användas som medicin för människor som behöver gå ned i varv men har svårt för att göra det?

— Substansen går inte att äta, man kan alltså inte ta tabletter med oxytocin. Det går att ge som injektioner, men bryts tyvärr snabbt ned i blodbanan. Molekylen behöver göras mer lätthanterlig, så nog finns det utrymme för utökad forskning.

Lugn och ro-systemet

• Oxytocin och systersubstansen vasopressin har följt med i utvecklingskedjan i miljontals år. Båda substanserna tycks alltså betyda lika mycket och styr effekter som är livsviktiga både för oss och för djuren.

• Man kan jämföra vasopressinet med en inre ”dunderhonung” som sätter fart på försvarsbeteenden och stresshormoner.

• Oxytocin däremot, har vid djurförsök visat sig sänka blodtryck, sänka nivåer av stresshormoner, minska smärtkänsligheten och göra matsmältningen effektivare. Aktuell forskning tyder på att det inte bara frisätts vid förlossning och amning utan vid många fler aktiviteter.

• Om vi vet hur lugn och ro-systemet fungerar är det lättare att sätta i gång det.