Under de senaste 20 åren har kurserna (priserna) på börsaktier stigit till tidigare oanade höjder. Och det verkade bara gå uppåt. Börsen tyckte månad för månad att bolagen var värda allt flera hundratals miljarder kronor.

Från augusti 1998 till februari i år, på 17 månader, ökade värderingen med över 100 procent! Sedan vände det neråt. Först försiktigt sedan i höst fortare.” Krasch” har åter blivit ett ord som då och då börjar synas på tidningarnas näringslivssidor.

Vad som händer på aktiemarknaden är för de flesta ogripbart.
Aktievärdering handlar om en mix av kalla fakta om företag och ren psykologi. Utvecklingen går allt som oftast inte den väg experter spått. IT-aktiernas uppgång och fall är bara det senaste exemplet på det. Historien upprepar sig gång på gång.

För ett decennium sedan hade vi spekulationsvågen i fastigheter. Fastighetsbolagens fall drog med sig bankvärlden. Bara genom statligt miljardstöd kunde banksystemet, marknadsekonomins hjärta, räddas. Så aktiespekulation kan i värsta fall få dramatiska effekter för hela samhällsekonomin.

Men aktiemarknaden är inte helt ogripbar. Det finns vissa grundläggande saker. Börsen struntar i grunden i vad bolagen gör, bara de tjänar in pengar till aktieägarna. Enligt konventionell ekonomisk klokskap ska därför aktier värderas efter den vinst som bolaget förväntas ta hem. Ju högre vinst, desto högre kurs.

Man förväntar sig oftast att det bör vara lönsammare att köpa aktier än att låna ut pengarna till staten, köpa statsobligationer. Det senare anses ju helt riskfritt.

Med den bakgrunden kan vi syna lite hur det står till på Stockholmsbörsen.

Teleföretaget Ericsson är en väldigt stor del av den börsen. Som mest över 40 procent!

Ericsson ägs till en tredjedel av amerikanska fonder. Handeln med aktien tillhör världens största. Under bara en dag kan Ericssonaktier för en miljard kronor byta ägare. ”En stor del är spekulation” konstaterade affärstidningen Dagens Industris expert Björn Wilke.

Många svenska fonder har så mycket Ericsson som reglerna tillåter. Mobiltelefoni är en het bransch men kommer de stora investeringarna att bli lönsamma, frågar många.

Den i affärsvärlden högt ansedda engelska tidningen The Economist började sin ledare den 14 oktober 2000 med:

”Teleföretagen i Europa är på väg att skapa något som kan visa sig bli den största spekulationen i affärshistorien”.

Framtida vinster styr om Ericssonaktien blir lönsam för aktieköparna. Eftersom ingen idag vet hur stora vinsterna blir så blir det vinstförväntningar som styr börsen.

• I slutet på oktober var kursen 130 kronor per aktie efter att den hade sjunkit mycket kraftigt.

• Tidningen Affärsvärlden spådde att årets vinst ökar mycket kraftigt till 2:40 kronor per aktie.

• Vinsten per aktie var därmed bara 1,8 procent
.

Varför valde många att köpa Ericsson trots att de kunde få 5 procents ränta om de lånade ut pengarna till staten istället?

Förklaring 1:

Många tror att vinsten kommer att stiga år för år. Om det är hela förklaringen så finns det väldiga förväntningar på en lysande framtid. Förutom årets förväntade vinstökning på 60 procent så måste det till ytterligare 30 procents ökning under varje år fem år framåt!

Är kursen då fortfarande 130 kronor når vi upp till 7 procent.

Företagets vinst, år efter år, skulle växa tio gånger snabbare än vad samhällsekonomin gör under goda tider! Är det troligt?

Förklaring 2:

En hel del av dagens aktiehandel är rent spekulativ. När börsen går upp vill fler tjäna på uppgången. Pengar strömmar till för att köpa, efterfrågan ökar och kursen drivs upp. Ännu fler vill vara med när tåget går. Och så vidare.

Men när kurserna har kommit upp på hög nivå vill en del rädda hem sina börsvinster. De börjar sälja. Kursen sjunker när fler vill sälja. Allt fler blir nervösa och vill rädda sina pengar. Börsen kraschar…