Sakta syns dimman lätta

Man handen framför sig ser.

Eftermiddagssolen kan mig mätta

Lusten att promenera ökar mer och mer.

Jag vandrar längst kajen så sakta

Bland måsar båtar och bryggor

Från rullskridskoåkande barn jag mig akta

Och slåss mot höstens kvarglömda myggor

Ett sommarcafe har öppet ännu

Och jag av kaffedoften drivs

Jag slår mig ner här och nu

Och känner att jag verkligen trivs

Hösten är något att ta vara på

För snart kommer kyla och snö

Många gamla får svårt att gå

Och bara väntar på vår och tö.